Finnarnas förtroende för institutionerna rasar

Finländarna har mindre förtroende för sina politiska beslutsfattare och arbetsmarknadsorganisationer än tidigare. Undersökningen ”Nationens värderingar 2016” visar att regeringen har drabbats av det största förtroendetappet. Däremot åtnjuter polisen, skolväsendet och hälso- och sjukvården det starkaste förtroendet bland finländarna.

Politiska beslutsfattare har drabbats av ett försämrat anseende på grund av processer som regeringens konkurrenskraftspakt, som varit under utarbetande under lång tid. Förtroendet för regeringen, riksdagen och arbetsmarknadsorganisationerna har minskat avsevärt sedan 2013. Endast var tredje finländare säger nu att de litar på regeringen. För tre år sedan låg förtroendet för regeringen på 45 procent.

FRAMTIDEN FÖR VÄLFÄRDSSAMHÄLLET HOTAS

Finländarnas vilja att betala mer skatt minskar, vare sig det gäller att minska statsskulden eller att bevara välfärdssamhället. Samtidigt uttrycker finländarna en önskan om att sätta stopp för den statliga upplåningen.

Studien visar att finländarna har förtroende för den offentliga sektorn som leverantör av hälso- och sjukvårdstjänster. Sammantaget tyder resultaten på att finländarna är positiva till en förenkling av strukturerna inom den offentliga sektorn och statsförvaltningen.

Förhoppningarna om längre karriärer går i kras

Finländarna står inför utmaningar både i början och i slutet av sitt arbetsliv. Ungdomsarbetslösheten är ett särskilt problem. 77 % av de tillfrågade anser att det är för svårt för ungdomar att komma igång med sin karriär.

Förtroendet hos medelålders personer för sina egna förmågor och karriärmöjligheter är på nedgång. Dessutom har intresset för att bli företagare minskat bland personer i åldern 55–64 år.

AKTUELLT OM INVANDRING

De flesta finländare ser positivt på invandrare. Åsikterna om invandring är dock polariserade, och ståndpunkterna blir alltmer uttalade. Intressant nog går olika åldersgruppers ståndpunkter i motsatta riktningar. Medelålderspersoner blir alltmer kritiska till invandring, medan de yngre visar en alltmer positiv inställning.

Undersökningen ”The Nation’s Values 2016” genomfördes genom en webbundersökning mellan den 6 oktober och den 4 november 2016. Totalt deltog 3 147 finländare i undersökningen. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Finlands ekonomiska informationsbyrå och T-Media. Undersökningen riktade sig till finländare i åldrarna 15–74 år i hela landet (med undantag för Åland).

Du kan ladda ner forskningsrapporten (på finska) här.

 

Mer information

Economic Information Office (TAT), VD Kari Väisänen, +358 400 138 767, kari.vaisanen(a)tat.fi

T-Media, forskningschef Reeta Sutinen, +358 40 511 9936, reeta.sutinen(a)t-media.fi

Ekonomiska informationskontoret (TAT), Producent, Intern och extern kommunikation, Mari Lehtonen, +358 40 450 8307, mari.lehtonen(a)tat.fiFinländarna har mindre förtroende för politiska beslutsfattare och arbetsmarknadsorganisationer än tidigare. Enligt undersökningen Kansan arvot 2016 har regeringen drabbats av det största förtroendetappet under de senaste tre åren. Polisen, utbildningssystemet och hälso- och sjukvården åtnjuter störst förtroende bland medborgarna.

Anseendeskador, såsom det länge omdiskuterade konkurrenskraftsavtalet, har kostat de politiska beslutsfattarna dyrt. Förtroendet för regeringen, riksdagen och arbetsmarknadsorganisationerna har minskat avsevärt jämfört med 2013 års nivå. Regeringen har drabbats särskilt hårt: endast en tredjedel av medborgarna uppger att de har förtroende för regeringen, medan siffran för tre år sedan var 45 procent.

FRAMTIDEN FÖR VÄLFÄRDSSAMHÄLLET HOTAD

Allt färre finländare är beredda att betala mer i skatt, oavsett om det handlar om att minska den offentliga skulden eller att upprätthålla välfärdsstaten. Man vill ändå sätta stopp för skuldsättningen.

Allmänheten har dock förtroende för den offentliga sektorn som organisatör av hälso- och sjukvården. När man överväger att öka skuldsättningen eller höja skatterna verkar medborgarnas inställning luta åt att man bör banta den offentliga sektorns strukturer och förenkla den offentliga förvaltningen.

Planerna på att förlänga arbetslivet har inte förverkligats

Finländarna står inför utmaningar både i början och i slutet av sin karriär. Ungdomars sysselsättning väcker oro; 77 procent anser att det i nuläget är alldeles för svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Däremot har medelålders personers tro på sina egna förmågor och sin karriärutveckling nästan helt rasat. Dessutom är det betydligt färre personer i åldern 55–64 år än tidigare som är intresserade av att starta eget företag.

INVANDRINGEN DELAR UPP FOLKETS ÅSIKTER

De allra flesta finländare har en positiv inställning till invandrare. Invandringsfrågorna splittrar dock befolkningen och åsikterna har delvis hårdnat. Det är intressant att notera att åldersgruppernas attityder i invandringsfrågor har utvecklats i helt olika riktningar. Medelålderspersoner har under de senaste åren tydligt intagit en mer kritisk hållning. Ungdomarnas attityder har däremot blivit mer toleranta.

Datainsamlingen för undersökningen ”Folkets värderingar” genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 6 oktober och den 4 november 2016, och totalt svarade 3 147 finländare. Undersökningen genomfördes i samarbete mellan Taloudellinen tiedotustoimisto TAT och T-Media Oy. Målgruppen var finländare i åldern 15–74 år i hela landet (med undantag för Åland).

Ladda ner sammanfattningen av studien här(pdf)

 

MER INFORMATION:

Ekonomiska informationsbyrån TAT
Verkställande direktör Kari Väisänen
tel. 0400 138 767, kari.vaisanen(a)tat.fi

T-Media
forskningschef Reeta Sutinen
tel. 040 511 9936, reeta.sutinen(a)t-media.fi

Ekonomiska informationsbyrån TAT
ansvarig för intern och extern kommunikation Mari Lehtonen
tel. 040 450 8307, mari.lehtonen@tat.fi