Välfärdsområdena har i genomsnitt anseende svagt anseende det finns betydande utmaningar när det gäller ledarskap och samverkan
Undersökningen Reputation&Trust om välfärdsområden, genomförd av T-Media, visar att Soite i Mellersta Österbotten är det mest ansedda välfärdsområdet med ett måttligt anseenderesultat. I undersökningen kartlades totalt 21 välfärdsområdens anseende stödet från intressenterna bland områdenas invånare.
T-Media undersökte välfärdsområdenas anseende under augusti–september 2023, och totalt 5 134 invånare i områdena deltog i undersökningen. Undersökningen av välfärdsområdena genomfördes nu för första gången. Bland de välfärdsområden som hamnade i toppen hade Mellersta Österbotten ett anseendeindex på 3,24 och Södra Österbotten på 3,00.
”Den undersökning som nu har genomförts är en utgångsundersökning. Det är intressant att utgå från detta för att årligen undersöka hur välfärdsområdenas anseende den upplevda tilliten utvecklas bland invånarna”, säger Nina Laakso, senior expert vid T-Media och ansvarig för undersökningen.
Om man betraktar medelvärdet ligger resultatet för välfärdsområdena på en nivå som ger ett svagt intryck. Områdenas genomsnitt (2,79) hamnade under den ”rimliga” nivån, som i undersökningen börjar vid betyget 3,00. Reputation&Trust beräknas ett anseendetal på en skala från 1 till 5 för varje välfärdsområde.
Undersökningen Reputation&Trust ” inom välfärdsområdena. I undersökningen kartlades anseende de 21 välfärdsområdena anseende bland anseende . Siffrorna i diagrammet är medelvärden för de undersökta välfärdsområdena och de betyg de fått.
anseende fick ett hyfsat betyg var produkter och tjänster (3,01) samt hållbarhet (3,01). De områden som kräver mest utveckling är ledningen (2,60) och interaktionen (2,64), som fick de lägsta betygen.
”Det är glädjande att välfärdsområdenas grundläggande uppdrag och ansvarskänsla ses som deras starkaste sidor. Å andra sidan anses ledningen inte ha lyckats med sin uppgift. Jag anser att särskilt ledningens kommunikation behöver utvecklas. Kommuninvånarna accepterar de beslut som fattats lättare om bakgrunden till dem redovisas och motiveras ordentligt”, säger Laakso.
Förståelsen för välfärdsområdena är fortfarande under utveckling – den negativa tonen i den samhälleliga debatten påverkar omdömet
Välfärdsområdena, som ansvarar för organiseringen av social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänsten, inledde sin verksamhet i början av 2023. Hittills har dessa uppgifter varit kommunernas ansvar.
”Eftersom verksamheten inom välfärdsområdena fortfarande befinner sig i ett så tidigt skede kan det hända att de svarande fortfarande bedömer verksamheten hos de organisationer som tidigare varit verksamma, såsom kommunförbund. Välfärdsområdenas struktur är ännu inte helt klar för alla, och därför kan uppfattningen om organisationsstrukturen begränsas till social- och hälsovårdstjänster samt sjukhusvård”, säger Laakso.
”Den samhälleliga debatten om hälso- och sjukvården, personalbristen, personalens löner och välbefinnandet på arbetsplatsen har länge präglats av en negativ stämning. Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet i detta rykteklimat. Detta har säkert i sin tur påverkat människors uppfattning om välfärdsområdenas rykte.”
I de öppna svaren i undersökningen framhölls invånarnas behov av att utveckla de grundläggande tjänsterna inom välfärdsområdena. Man önskade framför allt tydliga förbättringar när det gäller återuppringningstjänsten och tillgången till vård.
Så här undersöker vi
Syftet Reputation&Trust för välfärdsområdena var att kartlägga anseende hos anseende för samtliga 21 välfärdsområden som inledde sin verksamhet under 2023. Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär under augusti–september 2023.
Organisationerna utvärderades med hjälp av T-Medias Reputation&Trust, där organisationens totala anseendepoäng beräknas som ett genomsnitt av åtta olika delområden. Delområdena är företagets administration, ekonomi, ledning, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats och ansvarsfullhet. I undersökningen användes en femgradig bedömningsskala (1–5).
5 134 finländare deltog i undersökningen. Målgruppen för undersökningen utgjordes av invånare i åldern 15–65 år i respektive välfärdsområde.
Mer information:
Nina Laakso, Senior Advisor, T-Media
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
