Medborgarna har stort förtroende för den finska högskolesektorn trots utmaningarna

En undersökning från yrkeshögskolorna, ” Reputation&Trust 2026”, visar att branschens anseende i Finland fortsätter att sjunka. En svag nedgång märks även inom innovationsområdet, som hör till yrkeshögskolornas traditionella styrkor.

Det högsta värdet på 3,69 för branschryktet hos yrkeshögskolorna uppmättes under åren 2022 och 2023. Därefter har anseende visat en nedåtgående trend.

År 2026 får yrkeshögskolornas branschbetyg 3,59.

”Nedgången är inte kraftig, men den har pågått i jämn takt redan i några år. Och samtidigt som antalet studenter vid yrkeshögskolorna anseende har minskat, har antalet studenter vid yrkesutbildningsinstitutionerna anseende förblivit stabilt, trots att även dessa har utsatts för stora yttre påfrestningar”, konstaterar Andrei Sergejeff, seniorrådgivare vid Reputation and Trust Analytics .

Det är främst inom områdena ekonomi och ledning som yrkeshögskolornas anseende har försämrats. I år kan man även se en liten nedgång inom områdena produkter och tjänster samt innovationer, som tidigare har varit bland de starkaste områdena för yrkeshögskolornas anseende.

”Högskolorna har lyckats dra nytta av sina styrkor, och framför allt deras syn på innovation har bidragit till deras anseende. När det gäller innovationsförmåga har dock forskningsuniversiteten redan år 2024 gått om högskolorna”, säger Andrei Sergejeff.

”Det finns knappast en enda orsak till att branschryktet för yrkeshögskolorna har försämrats, och det är förståeligt att förändringar sker. Lyckligtvis har man under många år byggt upp ett anseende, så trots nedgången är allmänhetens förtroende för yrkeshögskolesektorn på en mycket hög nivå. Allmänheten värdesätter fortfarande yrkeshögskolornas produkter och tjänster enormt. Det finns alltså verktyg för att höja anseendet”, fortsätter Sergejeff.

Utvecklingen av branschryktet för yrkeshögskolorna

BILD: Undersökningen ” Reputation&Trust 2026” från yrkeshögskolorna. Utvecklingen av branschryktet inom yrkeshögskolesektorn under åren 2020–2026.

Det finns skillnader inom branschen – de regionala yrkeshögskolorna har förbättrat sitt anseende

Samtidigt som branschens anseende är på nedgång har flera enskilda yrkeshögskolor lyckats förbättra sitt anseende.

”Enskilda yrkeshögskolors rykte kan skilja sig avsevärt från branschens rykte. Inom branschen kan man se skillnader i anseende, och framför allt de regionala högskolorna har gjort ett utmärkt arbete med sitt rykte och utvecklat sin egen identitet. Den regionala anknytningen ses tydligt som en viktig faktor i deras rykte”, konstaterar Susanna Saarenpää, expert vid Reputation and Trust Analytics .

I undersökningen bedömdes Xamk, yrkeshögskolan i sydöstra Finland, som den mest ansedda, med ett anseendebetyg på 3,68.

Tätt i hälarna på Xamk i undersökningen kom Kajaani yrkeshögskola, Lapplands yrkeshögskola och Polisyrkeshögskolan med ett anseendebetyg på 3,67 samt LAB-yrkeshögskolan med ett anseendebetyg på 3,64. Skillnaderna är så små att de ryms inom undersökningens felmarginal.

Kajaani University of Applied Sciences uppvisade den största förbättringen i mätningen jämfört med förra året.

De mest ansedda yrkeshögskolorna

TABELL: Undersökningen ” Reputation&Trust 2026” bland yrkeshögskolor. De fem mest ansedda yrkeshögskolorna.

Så här undersöker vi

Syftet med undersökningen ”Förtroende och anseende 2026” bland yrkeshögskolor var att kartlägga anseende bland utvalda yrkeshögskolor bland allmänheten. Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 3 och 30 mars 2026.

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics undersökningsmodell ” Reputation&Trust ”, där organisationens sammanlagda anseendepoäng beräknas som medelvärdet av åtta olika delområden. Dessa områden är företagets styrning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. I undersökningen användes en femgradig bedömningsskala (1–5).

5 036 finländare deltog i undersökningen. Målgruppen för undersökningen var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet har viktats så att det är representativt för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsort.

Felmarginalen för hela datamaterialet är högst cirka 1,38 procentenheter åt vardera hållet.

Mer information:

Susanna Saarenpää, expert på Reputation and Trust Analytics, +358 40 706 6019, susanna.saarenpaa@reptrust.com

Andrei Sergejeff, Reputation and Trust Analytics, seniorrådgivare, +358 50 303 0204, andrei.sergejeff@reptrust.com

Liknande inlägg