Inspelning och bildsammanställning från evenemanget Reputation&Trust ” inom offentlig förvaltning

”Förhoppningsvis kommer betydelsen av öppenhet och dialog att förstås allt bättre”

Under vårt seminarium Reputation&Trust inom offentlig förvaltning på tisdagsförmiddagen diskuterades betydelsen av säkerhet och interaktion för att bygga upp samhälleligt förtroende. En inspelning av evenemanget finns nu tillgänglig.

Resultaten från undersökningen Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen lyfter fram säkerhetens betydelse: nästan alla de tio organisationer inom den offentliga förvaltningen som rankas högst i fråga om anseende arbetar med medborgarnas säkerhet.

Det var försvarsministeriet som fick det största uppsvinget i undersökningen.

”Försvarsministeriet har alltid haft en stark ställning som en av säkerhetsgaranterna i vårt samhälle. Under de senaste åren har vi gjort en snabb resa framåt, där försvarets och säkerhetens betydelse i samhället har blivit allt tydligare. Försvarsministeriet har genom sin verksamhet och sin kyliga analys förtjänat sin position i denna situation”, konstaterade Stefan Wallin, senior rådgivare vid Reputation and Trust Analytics och före detta försvarsminister, i panelen vid seminariet Julkishallinnon Reputation&Trust .

En organisation med gott rykte klarar av kriser

Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen framhölls också vikten av interaktion för medborgarnas stöd för intressegrupper i allmänhet, och särskilt för förtroendet och stödet i krissituationer.

”Jag hoppas att betydelsen av öppenhet och dialog förstås allt bättre inom den offentliga förvaltningen. Ett tydligt språk är det mest underskattade verktyget inom den offentliga förvaltningen. Jag anser att vi måste arbeta för att tala på ett begripligt sätt”, sade Susanna Niinivaara , kommunikationschef vid Digital- och befolkningsdatabyrån, under paneldiskussionen .

”Det finns en oro för vad som återstår för oss när artificiell intelligens å ena sidan automatiserar saker och å andra sidan fungerar som ett stöd. Det som alltid återstår för oss är interaktionen mellan människor, och detta understryker vikten av interaktionsförmåga.”

Saska Saarikoski, ledarskribent på Helsingin Sanomat och deltagare i paneldiskussionen, påminde om vikten av interaktion även i krissituationer.

”Varje organisation hamnar ibland i krissituationer. Det handlar om vad man gör när ett misstag har begåtts”, sammanfattade Saarikoski.

”På senare tid har vi sett många olika former av kriskommunikation. Jag skulle ge Kela högt betyg för sin aktiva kommunikation under krisen. Helsingfors universitet höll sig däremot tyst och besvarade inga frågor, medan Institutet för utrikespolitik lämnade felaktiga uppgifter, vilket är det värsta man kan göra i en kris.”

Saarikoski påminde också om att en organisation med gott rykte klarar kriser bättre.

”Då är situationen allvarlig om man hör talas om organisationen för första gången först när man så att säga har hamnat i blåsväder.”

Centraliseringen av ministeriernas kommunikation väcker oro

Under paneldiskussionen togs även det förslag upp som nyligen varit i nyheterna, nämligen att ministeriernas kommunikation skulle samordnas av regeringskansliet. Stefan Wallin förhöll sig försiktigt till idén.

”Jag anser att varje ministerium har rätt att själv fastställa sin nyhetströskel. Detta är en ministeriefråga: ministeriets kommunikationsavdelning och ledning vet bäst vad man vill förmedla utåt. Jag skulle själv inte ha börjat laga något som inte är trasigt”, konstaterade Wallin.

Riitta Väkeväinen, kommunikationsentreprenör och tidigare kommunikationschef vid Centret för försörjningstrygghet, som deltog i paneldiskussionen, höll med Wallin.

”Jag är orolig för att den sakliga kompetensen håller på att försvinna för långt bort. Ministerierna är fulla av experter som kommunikatörerna måste kunna hålla kontakt med”, konstaterade Väkeväinen.

”Det har även uttryckts oro för att kommunikationen ska börja styras politiskt om den koncentreras till regeringskansliet. Vi har fått försäkringar om att så inte kommer att ske, och det är bra. Det är dock i sig oroande att frågan väcker oro bland medborgarna.”

Bristande tolerans för meningsskiljaktigheter ökar risken för hybridpåverkan

ProComs verksamhetschef Jarno Forssell fortsatte efter paneldiskussionen att tala om vikten av interaktion i sitt eget inlägg.

”Organisationerna inom den offentliga förvaltningen har genom sin verksamhet övertygat och nått ut till medborgarna. Det räcker inte att man till exempel sköter sig bra vid gränsen, utan man måste också kunna kommunicera detta, och för det behövs alla, både kommunikatörer och ledningen”, sade Forsell.

Under seminariets diskussioner framkom även en oro över att mätresultaten för riksdagen i undersökningen låg på en låg nivå. Saarikoski och Wallin funderade under paneldiskussionen över hur detta speglar det faktum att vi finländare har svårt att hantera meningsskiljaktigheter.

”Vi bör ha i åtanke att en bristande tolerans för meningsskiljaktigheter och den splittring som följer av detta gör oss sårbara för hybridpåverkan”, påminde Harri Leinikka, vd för Reputation and Trust Analytics, i slutet av evenemanget.

FinnHEMS läkarhelikoptertjänst utsågs till den mest ansedda organisationen inom den offentliga förvaltningen år 2025, med Gränsbevakningsverket på andra plats och räddningstjänsten på tredje plats. Forskningsresultaten presenterades och analyserades vid seminariet av experterna Nina Laakso, Antti Pennala, Petteri Puska och Andrei Sergejeff från Reputation and Trust Analytics.

Se inspelningen: