Högskolornas anseende ligger på en god nivå – skillnader anseende mellan universitet och yrkeshögskolor
Högskolornas anseende på en god nivå i Finland. Det finns dock skillnader mellan universiteten och yrkeshögskolorna, inte bara när det gäller anseende utan även hur man bör hantera anseendet vid dessa lärosäten. Detta framgår av T-Medias Reputation&Trust om högskolor, där man nu för första gången även frågade allmänheten om deras syn på yrkeshögskolorna.
Reputation&Trust för 2020 visar att universitetens anseende i genomsnitt anseende något högre än yrkeshögskolornas. Sett till helheten finns det tydligare skillnader anseende universitetens och yrkeshögskolornas anseende .
Universiteten anses agera på ett mer ansvarsfullt sätt gentemot miljön och samhället än yrkesskolorna. Dessutom anser de tillfrågade att universitetens tjänster, såsom forskning och utbildning, har ett bättre förhållande mellan pris och kvalitet.
Högskolorna anses å sin sida vara mer innovativa, mer utvecklingsinriktade och mer förnyelsebenägna i sin verksamhet samt bättre arbetsgivare.
Universitet och yrkeshögskolor skiljer sig också åt när det gäller hur anseende det stöd som intressenterna ger dem. När det gäller universiteten finns det ett starkt samband mellan förmågan till förnyelse samt hänsyn till miljö- och samhällsansvar och det stöd som allmänheten visar. Vid yrkeshögskolorna är det däremot viktigare att lyssna på och förstå intressenterna samt att ha ett kompetent och tydligt ledarskap.
Enligt forskningsresultaten är det gemensamt för universitet och yrkeshögskolor att förhållandet mellan den genomförda utbildningen och de medel som använts för den anses vara av central betydelse för verksamhetens förutsättningar.
Universitetens anseende sedan förra året
Universitetens anseende bland anseende har förbättrats sedan förra året. Detta märks både i form av generellt mer positiva attityder gentemot universitetsväsendet och i form av universitetsspecifika anseendepoäng.
Universitetens anseendevärde ligger i år på 3,62, jämfört med 3,50 år 2019. Den största förbättringen i anseendevärde för ett enskilt universitet uppgick till hela 0,24 enheter.
”Det är glädjande att se hur mycket universitetens anseende förbättrats. Åtta av de nio undersökta universiteten har höjt sitt anseende under året. Det är också glädjande att utvecklingen har skett jämnt anseende alla anseende och att universitetens anseende inte anseende en enda faktor”, säger Hanna-Mari Aula, senioranalytiker på T-Media.
”Eftersom anseende människors tolkning av en organisation inom ett visst referensramverk kan två faktorer påverka dess utveckling. anseende visar naturligtvis att organisationen har gjort rätt saker. Dessutom återspeglas förändringar i verksamhetsmiljön i människors tolkningar. I årets resultat kan det framgå hur coronakrisen har påverkat det värdesystem genom vilket finländarna betraktar universiteten.”
LUT-universitetet har det bästa rykte
De organisationer som förbättrade sitt anseende mest jämfört med förra året var Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet och LUT-universitetet, som nu var den organisation med bäst anseende bland de undersökta.
Liisa Kuvaja, varumärkes- och kommunikationschef vid LUT-universitetet, konstaterar att en organisation måste sätta upp mål och fastställa delmål för att kunna stärka sitt anseende.
”Det är svårt att hoppa i höjdhopp om det inte finns någon ribba. Man måste också mäta i vilken utsträckning målen uppnås. Utan forskningsdata skulle vi inte veta hur vårt rykte ser ut och om vi i själva verket har stöd från våra intressenter”, säger Kuvaja.
”Vi har nu en tydlig förståelse för var vi befinner oss och vart vi är på väg. Att befästa denna förståelse är det viktigaste av allt. Även om vi inte kan påverka uppbyggnaden av vårt rykte i oändlig utsträckning, kan vi genom vårt eget arbete påverka de faktorer som ligger till grund för det. I detta arbete är kunskap en trumf”, säger Kuvaja.
Datainsamlingen för undersökningen Reputation&Trust bland högskolor genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 26 mars och den 16 april 2020.
Finska universitet och yrkeshögskolor utvärderades med hjälp av T-Medias Reputation&Trust, där den poäng som en högskola får för sitt anseende (på en skala från 1 till 5) utgörs av medelvärdet av åtta olika delområden: organisation, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, samverkan, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Totalt deltog 2 917 finländare i undersökningen.
Undersökningens målgrupp bestod av finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet har viktats så att det är representativt för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsort.
Mer information
Hanna-Mari Aula, Seniorkonsult
+358 40 585 6466, hanna-mari.aula@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Petteri Puska, forskare
+358 41 435 8521, petteri.puska@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
[På bilden: Liisa Kuvaja, LUT]
