Resultaten från undersökningenReputation&Trust om de politiska partierna vittnar om en kris i den samhälleliga debatten
Anseende och Trust Analytics mätte våren 2026 för första gången de politiska partiernas anseende i Finland och Sverige. De politiska partiernas Reputation&Trust 2026-undersökningen tyder på att den samhälleliga debatten befinner sig i en kris.
I undersökningenReputation&Trust ” om politiska partier granskades alla registrerade partier som för närvarande är representerade i riksdagen. Den metodik som användes i undersökningen bygger på Reputation and Trust AnalyticsReputation&Trust ”Reputation&Trust”.
Reputation&Trust en undersökningsmodell som mäter uppfattningarna om en organisation inom åtta områden, däribland förvaltning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, arbetsplatsen samt ansvarsfullhet.
”I vår undersökning av politiska partier mäter vi, som det åttonde områdetområdet partiets förhållande till demokratin, det vill säga människors uppfattning om hur partiet respekterar demokratins spelregler och den demokratiska processen samt hur uppriktiga partierna är i arbetet med att bygga ett bättre samhälle”, berättar modellens utvecklare, utvecklingschefen på Reputation and Trust Analytics, Riku Ruokolahti.
”Undersökningsresultaten säger alltså ingenting om partiernas stöd, utan om deras anseende bland alla medborgare”, betonar Ruokolahti.
Partiernas anseende i Finland
Endast ett parti i Finland har anseende hyfsat anseende
I Finland var det endast ett av de undersökta partierna, Liike Nyt, som anseende hyfsad anseende ; partiets anseendebetyg är 3,08. Alla övriga partiers anseende på en låg nivå.
Enligt forskningsmodellens femgradiga skala anseende organisationens anseende på en måttlig nivå om dess anseendebetyg ligger mellan 3,00 och 3,49, och på en låg nivå om anseendebetyget ligger mellan 2,50 och 2,99.
I undersökningen bedömdes Sannfinländarna ha det sämsta anseendet med betyget 2,57, medan de övriga partiernas anseendebetyg låg mellan 2,72 och 2,96.
”Partiernas dåliga anseende visar att den politiska debattkulturen i landet har blivit upphetsad. Debatten har hamnat i ett läge där partierna i offentligheten kritiserar varandra istället för att tala om sina egna visioner. Det är svårt att skapa en vision för ett gemensamt samhälle och utmaningarna under nästa valperiod när debatten framstår som så polariserad och utan visioner”, konstaterar Stefan Wallin, seniorrådgivare på Reputation and Trust Analytics .
”Liike Nyt syns mindre än andra partier i den offentliga debatten – och i striderna. I den nuvarande bristfälliga politiska debattkulturen räcker detta för att höja partiets anseende”, fortsätter Wallin.
Partiernas anseende i Sverige
I Sverige har de två stora partierna de bästa anseendebetygen
Forskningsresultaten i Sverige pekar i samma riktning som i Finland.
”Nästan alla partiers anseende en låg nivå, och även de partier som når en rimlig nivå överskrider gränsen för ett rimligt anseende bara med knapp marginal: Moderaternas anseendevärde är 3,05 och socialdemokraternas 3,04. Det skiljer sig förstås från situationen i Finland, där två av landets största partier i Sverige har ett måttligt anseende”, konstaterar Riku Ruokolahti.
Sveriges näst största parti, Svenska Demokraterna – systerpartiet till Finlands Sanningspartiet – har ett anseendebetyg på 2,62.
I undersökningen ställdes, förutom frågor som mäter olika aspekter av partiernas anseende, även frågor om huruvida respondenterna ansåg att det var viktigt att partiet fanns. I Sverige ligger både Moderaterna och Socialdemokraterna på en god nivå i dessa bedömningar.
”I Finland låg dessa siffror för alla partier på en låg eller måttlig nivå.
”Bland svenskarna råder större enighet om att det är viktigt att det finns politiska partier”, konstaterar Stefan Wallin.
Partiernas genomsnittliga anseende ligger på en låg nivå
Det genomsnittliga anseendet för alla partier ligger på en låg nivå både i Finland och i Sverige: 2,83 i Finland och 2,79 i Sverige.
”Det låga resultatet har också en positiv sida ur demokratisk synvinkel: det visar att medborgarna inte blint litar på de politiska beslutsfattarna och inte är rädda för att kritisera de regerande partierna”, konstaterar Stefan Wallin.
Så här undersöker vi
Syftet med undersökningenReputation&Trust om politiska partier var att kartlägga hur de partier som är representerade i respektive lands parlament uppfattas bland finländare och svenskar. Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 20 april och den 17 maj.
Partierna utvärderades Reputation&Trust Reputation and Trust Analytics Reputation&Trust för politiska partier”, där organisationens anseendepoäng beräknas som ett genomsnitt av åtta olika delområden. Delområdena är organisationens förvaltning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, förhållande till demokratin, arbetsplats och ansvarsfullhet. I undersökningen användes en femgradig bedömningsskala (1–5).
I undersökningen deltog 2 543 finländare, som lämnade sammanlagt 4 570 omdömen om organisationer, och 1 562 svenskar, som lämnade sammanlagt 4 024 omdömen om organisationer. Undersökningens målgrupp bestod av medborgare i åldern 18–74 år i hela landet (i Finland exklusive Åland). Urvalet har viktats för att vara representativt för befolkningen utifrån politiskt parti, kön, ålder, bostadsområde och röstbeteende.
Felmarginalen för hela datamaterialet är högst cirka 1,94 procentenheter i Finland och högst cirka 2,48 procentenheter i Sverige i båda riktningarna.
Mer information:
Riku Ruokolahti, Reputation and Trust Analytics, utvecklingschef, +358 400 512 200, riku.ruokolahti@reptrust.com
Antti Pennala, Reputation and Trust Analytics, chef för datateamet, +358 400 375 718, antti.pennala@reptrust.com
