[:fi]Harri Leinikka[:]

Den offentliga förvaltningen behöver förbättra sin förmåga till förnyelse och sitt ledarskap

 

Det finns tydliga skillnader mellan den offentliga förvaltningens organisationer och företagens anseende, vilket framgår av en anseendeundersökning inom den offentliga förvaltningen som genomförts av T-Media. Företagen ligger i täten, särskilt när det gäller uppfattningar om förnyelseförmåga och ledarskap.

För första gången genomfördes en undersökning av den offentliga förvaltningens anseende. I undersökningen bedömde 4 465 finländare 51 organisationers anseende. Resultaten jämfördes med en undersökning som genomförts på motsvarande sätt och som riktade sig mot företag.

Organisationernas anseende undersöktes utifrån de åtta delområdena Reputation&Trust. Granskningen omfattade organisationernas öppenhet i styrningen, ekonomiska situation, ledarskap, förmåga till förnyelse, samverkan med intressenter, servicenivå, arbetsgivarprofil och ansvarsfullhet.

Medborgarna gav de bästa betygen till de offentliga organisationerna när det gäller ekonomi. De näst högsta betygen gick till arbetsgivarskapet och de tredje högsta till ansvarsfullhet, vilket samtidigt var anseende enda anseende där de offentliga organisationerna överträffade företagen.

”Ur ett demokratiskt samhällsperspektiv är det intressant och viktigt att förstå hur medborgarna ser på verksamheten och kvaliteten hos offentligt finansierade organisationer. Det är ju skattebetalarna som finansierar hela den offentliga sektorns verksamhet”, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på T-Media, som bakgrund till undersökningen.

Den största skillnaden när det gäller förmågan till förnyelse och ledarskap

Medborgarna anser att förmågan till förnyelse är den svagaste delen inom den offentliga förvaltningen. Den offentliga förvaltningen fick betyget 3,01 på en skala från 1 till 5, medan företagens motsvarande betyg var 3,43. Skillnaden mellan den offentliga och den privata sektorn var tydligast i kategorin som mäter förnyelseförmågan av de åtta anseendedimensionerna.

Diagram: Anseendedimensioner för offentlig förvaltning och företag, sammanfattande bedömningar 2018

”Det finns en tydlig bildklyfta, men det finns också några uppfriskande undantag. Ett exempel på detta är Räddningscentralen, som nyligen uppmärksammats i media och som när det gäller förmågan till förnyelse klart överstiger genomsnittet för företag. Detta beror bland annat på den innovativa mobilappen 112, som redan har laddats ner 1,4 miljoner gånger”, säger Harri Leinikka, vd för T-Media.

Det område där organisationer inom den offentliga förvaltningen har mest att förbättra är ledarskapet. Medborgarna anser att företagen är betydligt bättre ledda, även om de föreställningar om ledarskap som förknippas med företagen inte heller når upp till en ”bra” nivå i betygsskalan.

”Det resultat som den offentliga förvaltningen fått speglar de svarandes faktiska erfarenheter från arbetslivet, vilket visar att det verkligen finns mycket att förbättra när det gäller ledarskapet. Å andra sidan har ledande befattningshavare vid många statliga myndigheter och institutioner hamnat i skuggan av företagsledare i medierna, vilket delvis förklarar skillnaden i betyg. Allmänheten uppskattar ett personligt sätt att agera”, konstaterar Riku Ruokolahti.

Ytterligare information:

Riku Ruokolahti, utvecklingschef , riku.ruokolahti( a) t-media.fi, 0400 512 200
Harri Leinikka, verkställande direktör, harri.leinikka(a)t-media.fi, 040 505 5001

Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 1 oktober och den 22 oktober 2018. 4 465 finländare deltog i undersökningen och lämnade sammanlagt 10 593 omdömen om organisationer. 51 organisationer inom den statliga förvaltningen utvärderades. Resultaten har jämförts med en omfattande undersökning om företagsrykte, som totalt 6 612 finländare besvarade under sommaren 2018.

I båda undersökningarna utgjordes målgruppen av finländare i åldern 15–65 år på nationell nivå (med undantag för Åland). Urvalen har viktats så att de är representativa för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsort. Den statistiska felmarginalen för de dimensionsspecifika anseendebetygen är högst 0,02 enheter i varje riktning.

Liknande inlägg