Finländarna uppskattar yrkesutbildningsinstitutionerna – de allmänna uppfattningarna om utbildningssektorn är mindre positiva
T-Medias Reputation&Trust om yrkesutbildningsinstitutioner visade att finländarna uppskattar de yrkesutbildningsinstitutioner de känner till – den allmänna uppfattningen om yrkesutbildningssektorn som helhet är däremot betydligt mer svag. Yrkeshögskolan Luovi är den mest ansedda utbildningsinstitutionen i undersökningen, medan OSAO är den som har stigit mest i anseende.
En undersökning som genomfördes i början av året Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust gav en unik inblick i den finska befolkningen i arbetsför ålder syn på yrkesutbildningssektorn. Undersökningen visade att medborgarna värdesätter yrkesutbildningsinstitutionerna. Av de 28 undersökta utbildningsinstitutionerna hade hela tolv anseende gott anseende . Ingen av institutionerna hade ett dåligt rykte.
Totalt deltog över 6 000 finländare i åldern 15–65 år i undersökningen. De undersökta utbildningsinstitutionerna representerade ett brett spektrum av olika typer av organisationer, både vad gäller utbildningsprofil och ägarstruktur. Bland dem fanns tvärvetenskapliga utbildningsförbund, yrkesutbildningsinstitutioner, specialiserade vuxenutbildningscentrum samt specialskolor.
I undersökningen fick de yrkesinriktade specialskolorna de högsta betygen:
”Specialskolor har ett uppenbart försprång tack vare sitt starka samhällsansvar. anseende beror dock inte direkt på skolans profil, eftersom det fanns mycket olika skolor bland de välrenommerade. Till exempel har OSAO, utbildningsförbundet i Oulu-regionen, som har upplevt en enorm uppgång i anseende, och TAKK, vuxenutbildningscentret i Tammerfors, lyckats positionera sig som en del av sina respektive städers framgångssaga. Perho Liiketalousopisto kan å sin sida i sitt anseendearbete luta sig mot sin imponerande historia”, berättar Andrei Sergejeff, expert på T-Media som ansvarade för undersökningen.
”Resultaten visar att flera yrkesutbildningsinstitutioner i Finland kan mäta sig med yrkeshögskolor och universitet anseende . Till exempel Ammattiopisto Luovi, som i undersökningen fick anseende högsta anseende , lämnar i fråga om anseende de flesta av landets högskolor bakom sig.”
Den allmänna uppfattningen om yrkesutbildningen är sämre än den om yrkeshögskolor och universitet
I undersökningen var medborgarnas åsikter positiva när de bedömde en yrkesutbildningsinstitution som de åtminstone kände till namnet. När medborgarna ombads att generellt bedöma de aktörer som tillhandahåller yrkesutbildning i Finland blev åsikterna tydligt mer reserverade.
Fotograf: Reputation&Trust ”Reputation&Trust” 2023 om yrkesutbildningsinstitutioner.
”Resultatet för branschryktet inom yrkesutbildningen är inte dåligt, utan snarare genomsnittligt. Men man kan säga att det ändå är sämre än vad utbildningsinstitutionerna förtjänar. Bland de 28 undersökta utbildningsinstitutionerna fanns endast en vars anseende sämre än branschens i allmänhet. Och även det var bara med en hårsmån”, säger Susanna Saarenpää, expert på T-Media.
I undersökningen är branschryktet inom den yrkesinriktade sektorn betydligt sämre än branschryktet för yrkeshögskolor och universitet.
”Det handlar inte längre om en gradskillnad, utan om en skillnad i storleksordning. Detta innebär att finländarnas syn på utbildningssektorn har polariserats. För närvarande finns det i Finland en högskolesektor som åtnjuter ett utmärkt rykte, samt en yrkesutbildningssektor med ett betydligt sämre rykte. Och det finns ingenting däremellan”, fortsätter Saarenpää.
”Om gymnasienivån tidigare fungerade som ett mellansteg mellan yrkesutbildning och högskoleutbildning, så är den tiden förbi. De yrkeshögskolor som har sitt ursprung i gymnasienivån har i dag nått anseende de traditionella universiteten. Samtidigt har yrkesutbildningssektorns anseende inom branschen förblivit mediokert.”
Inom yrkesutbildningssektorn finns en god grund för arbete med anseende
Den anseendebild som framgår av undersökningen utgör en utmaning för hela yrkesutbildningssektorn: Reputation&Trust visar att ett gott anseende leder till starkt stöd från intressenterna. På samma sätt leder ett svagt anseende till svagt stöd.
Organisationer med gott rykte möts av positivt bemötande, såsom förtroende, rekommendationer och stöd i krissituationer. Men enskilda utbildningsinstitutioners goda anseende hjälper anseende om man från början inte söker sig till branschen för att studera eller arbeta.
Fotograf: Reputation&Trust ”Reputation&Trust” 2023 om yrkesutbildningsinstitutioner.
T-Medias experter Sergejeff och Saarenpää påpekar att även om yrkesutbildningssektorn som bransch ligger betydligt efter högskolesektorn, finns det ingen anledning att låta sig nedslås av situationen. Enligt dem anseende utbildningsinstitutionernas bättre anseende jämfört med branschen i övrigt en god grund för hela den yrkesutbildningssektorns arbete med att stärka sitt anseende.
”Vi vill också betona att även om yrkesutbildningens anseende inom branschen utan tvekan är sämre än högskolornas, är anseende ändå anseende dåligt utan snarare medelmåttigt. Detta är i grunden en gynnsam utgångspunkt för arbetet med att förbättra anseendet, eftersom svaga föreställningar är lättare att förändra än starka”, konstaterar Sergejeff.
”Enkelt uttryckt har finländarna för närvarande inte särskilt positiva uppfattningar om yrkesutbildningsinstitutioner i allmänhet, men de har inte heller några känslomässiga hinder för att ändra sina uppfattningar till något mer positivt.”
Så här undersöker vi
Resultaten bygger på Reputation&Trust av yrkesutbildningsinstitutioner som T-Media genomförde mellan den 23 januari och den 23 februari 2023. Undersökningen kartlade allmänhetens uppfattningar om 28 yrkesskolor samt branschen som helhet. Totalt deltog 6 052 finländare i undersökningen. Målgruppen för undersökningen var finländare i åldern 15–65 år, med undantag för Åland.
Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust beräknas den poäng som en utbildningsinstitution får för sitt anseende som ett genomsnitt av åtta olika delområden: hur väl ledda, ekonomiskt stabila och innovativa de undersökta yrkesutbildningsinstitutionerna ansågs vara, samt hur pris-kvalitetsförhållandet för deras produkter och tjänster upplevdes, och hur öppna, bra arbetsgivare, välfungerande och ansvarsfulla institutionerna ansågs vara.
Bild: Yrkesskolan Luovi, Komentajantalo, Oulu
