T-Media Relations-bloggen: Drömarbetsgivaren

Alina Matula arbetade sommaren 2019 på T-Media som projektmedarbetare inom företagsansvar. Under sommaren intervjuade hon bland annat unga, snart färdigutbildade högskolestudenter om deras önskemål när det gäller framtida arbetsgivare. I sin blogg tecknar Alina en bild av ungdomarnas drömarbetsgivare.

Drömarbetsgivaren

Under de senaste åren har det förekommit en livlig debatt i offentligheten om vad ungdomar förväntar sig av arbetslivet i en värld i ständig förändring. Det har bland annat hävdats att generation Z undviker ansvar och att millenniegenerationen inte har förtroende för framtiden. Både klimatångest och försämrade möjligheter till sysselsättning får ungdomar att fundera på om de vågar skaffa barn.

Under förra sommaren intervjuade jag tio högskolestudenter i åldern 20–30 år som står i början av sin karriär. Syftet med intervjuerna var att ta reda på vad ungdomarna förväntar sig av sina framtida arbetsgivare. De unga tillfrågades bland annat om vilka typer av arbetsuppgifter de skulle vilja arbeta med och vilka egenskaper de värdesätter hos en arbetsgivare. De intervjuade representerade olika utbildningsinriktningar, men ingen av dem studerade på en utbildning som direkt förbereder för ett yrke.

Företagens ansvarsskyldighet lyfts fram

I intervjuerna framhölls önskan att den framtida arbetsgivaren skulle bidra med något ansvarsfullt och meningsfullt till samhället. Ungdomarna drömmer om en arbetsgivare som formar samhället och till och med globala värderingar så att de blir mer gemenskapsinriktade än idag. De vill kunna vara stolta över vad det företag de representerar gör. ”Jag vill kämpa för samma mål tillsammans med min organisation”, sammanfattade en av de svarande.

De ungdomar jag har intervjuat anser att företagen spelar en avgörande roll som drivkrafter för global förändring. De tycker att företagen måste ta ansvar för samhället omkring sig. Ungdomarna anser att det är särskilt viktigt att utveckla nya innovationer som bygger på företagens sociala ansvarstagande.

Företagets värderingar och mission spelar en stor roll när dessa ungdomar väljer en potentiell arbetsgivare. Om företagets värderingar inte stämmer överens med deras personliga värderingar, upplever de det som svårt att representera organisationen. Värdegrunden får dock inte vara påklistrad och konstlad, utan företaget bör vara ansvarsfullt och bidra med konkret nytta till samhället.

Skillnaderna mellan de intervjuade framträdde först när de skulle bedöma sin egen beredskap att säga upp sig från ett företag som agerar i strid med deras värderingar. Själv tillhör jag den grupp som allvarligt skulle överväga att säga upp sig i en sådan situation.

Ledarskap spelar roll

En flexibel och öppen ledningskultur tilltalar ungdomar. Det är knappast någon överraskning att ungdomar drar sig för hierarkiska organisationer. Man önskar sig en ledningskultur som sätter människan i centrum, och de flesta av de tillfrågade betonade vikten av ett öppet förtroendeförhållande mellan chef och medarbetare. En transparent, jämlik och uppmuntrande atmosfär motiverar. Ungdomarna anser att ledarens uppgift är att tjäna och skapa förutsättningar där medarbetaren har utrymme att utvecklas. Ledaren får gärna vara en kompis. Jag uppskattar själv ett sådant ledarskap.

Ungdomarna är inte rädda för att ta ansvar. De intervjuade ungdomarna uppskattar tydliga mål och syften, där det är den anställdes eget ansvar att uppnå dem. Man önskar stöd och vägledning från chefen vid behov, men önskar arbetsro under själva processen. Enligt ungdomarna gynnar rak och konstruktiv feedback både chefen och den anställde.

Meningsfullhet motiverar

Intervjuerna visar att ungdomarna motiveras särskilt av att de förstår varför de gör det de gör. Det är motiverande att förstå betydelsen av sin egen insats i relation till större mål och andras arbete. Betydelsen betonades också ur ett samhällsperspektiv: ungdomarna vill veta hur deras eget arbete gynnar omvärlden. Att det egna arbetet upplevdes som meningslöst eller att dess betydelse var oklar upplevdes som splittrande.

Utifrån denna intervjurunda kan man i alla fall inte anklaga ungdomarna för hopplöshet eller för att de flyr från ansvar. Respondenterna utstrålade en vilja att påverka och att hitta en arbetsplats och en roll där det är möjligt att påverka.