Förtroendeklyftan: Svenskar litar nästan dubbelt så mycket på Försvarsmakten som på Migrationsverket

En ny studie från Reputation and Trust Analytics visar att allmänhetens förtroende för svenska myndigheter spretar kraftigt. Försvarsmakten toppar listan med 4,01 på en femgradig skala – nästan dubbelt så högt som Migrationsverkets 2,08.

Reputation and Trust Analytics har kartlagt förtroendet för tio av Sveriges största myndigheter. Resultaten visar en djup klyfta i hur medborgare ser på olika delar av statsförvaltningen. Försvarsmakten, Tullverket (3,84) och Polismyndigheten (3,64) ligger i topp, medan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen (2,33) och Statens institutionsstyrelse (2,50) får bottenplaceringar.

Kontrasten är tydlig: mellan Försvarsmaktens 4,01 och Migrationsverkets 2,08 skiljer nästan två enheter på en femgradig skala.

– När förtroendet sjunker under 2,5 är det inte längre bara en varningssignal, det blir ett reellt hinder för att nå ut med beslut, information och service, säger Alexander Widén, Senior Advisor på Reputation and Trust Analytics.

I Reputation and Trust Analytics undersökning: De tio största svenska myndigheterna 2025, baserat på antal anställda, rankade 1–10. Siffrorna i tabellen är avrundade till två decimaler.

Minskande förtroende urholkar handlingskraften

Det genomsnittliga förtroendet för svenska myndigheter har försvagats något sedan i fjol – en indikation på minskat stöd från allmänheten. När anseendet faller följer förtroendet med, och det påverkar i sin tur medborgarnas vilja att betala skatt, lyssna till myndighetens information, söka jobb där, eller tala positivt om den.

– Förtroende är inte en mjuk fråga. Det är en avgörande faktor för resultat, även i offentlig sektor. Det påverkar medborgarnas vilja att samarbeta, deras acceptans för skattefinansiering, och myndigheternas förmåga att attrahera rätt kompetens, säger Alexander Widén.

Försvarsmakten – högst förtroende i en tid av osäkerhet

Försvarsmakten har landets högsta förtroendesiffror. Resultatet speglar både ett tydligt samhällsuppdrag och en starkare närvaro i det offentliga rummet.

– Att svenska folket har ett högt förtroende för Försvarsmakten och hur vi löser vårt uppdrag är avgörande, inte minst utifrån det mycket oroliga omvärldsläget vi har idag. Vi arbetar hårt för att skapa en bredare och större förståelse för Försvarsmakten genom att vara så öppna och transparenta som möjligt i vår kommunikation, och det här är ett bevis på att vi är på rätt väg. Allt vi gör, gör vi för frihetens skull och det är stärkande att det finns ett högt förtroende för det och för oss som myndighet, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Fredrik Peedu.

– Försvarsmakten har lyckats kombinera ett tydligt samhällsuppdrag med en ökad synlighet i en tid av osäkerhet. Nato-medlemskapet, internationella insatser och det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld har sannolikt förstärkt myndighetens legitimitet och förtroendekapital, liksom en konsekvent och tydlig kommunikation, säger Alexander Widén.

Tullverket – högt förtroende och högt anseende

Tullverket är den myndighet som uppnår näst högst förtroende. Kombinationen av högt anseende och hög trovärdighet gör att Tullverket står stadigt i en tid då många andra myndigheter möter skepsis.

– Tullverket uppfattas som handlingskraftigt och effektivt – från historiska narkotikabeslag till ökad medial synlighet. Ändå ligger förtroendet under Försvarsmaktens. Det oroliga omvärldsläget och försvarsuppdragets tyngd ger ett särskilt förtroendekapital, säger Alexander Widén.

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i botten

Migrationsverket placerar sig längst ned i mätningen. Myndigheten har länge arbetat i ett av de mest politiskt laddade sakområdena, vilket bidrar till en utmanande förtroendesituation.

– Migrationsverket har under många år verkat i ett av de mest polariserade sakområdena i svensk politik. Lågt förtroende här kan både spegla och förstärka politiska motsättningar – och försvåra myndighetens arbete, säger Alexander Widén.

Arbetsförmedlingen placerar sig näst längst ned i mätningen, endast före Migrationsverket. Det låga förtroendet kan delvis kopplas till en lång period av omorganisationer och otydlighet i myndighetens roll, samtidigt som arbetslösheten fortsatt är hög i flera grupper.

– Arbetsförmedlingen har under lång tid haft svårt att tydligt definiera sitt uppdrag och visa på konkreta resultat. När allmänheten inte upplever att myndigheten lyckas påverka arbetslösheten, påverkar det direkt förtroendet, säger Alexander Widén.

Om studien

Reputation and Trust Analytics kartlägger hur anseende påverkar intressenters beteenden. Syftet med Reputation and Trust Analytics kartläggning och analys av svenska myndigheter 2025 var att undersöka allmänhetens förtroende för och uppfattning om centrala myndigheter i den svenska statsförvaltningen.

Datainsamlingen genomfördes via webbenkät under perioden 25 april till 19 maj 2025.

Totalt deltog 2 155 svenskar i undersökningen. Målgruppen bestod av svenskar i åldern 15–65 år, med ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region.

22 myndigheter utvärderades enligt Reputation and Trusts analysmodell, där en organisations anseendebetyg beräknas som ett genomsnitt av åtta olika dimensioner. Dessa inkluderar styrning, finansiell prestation, ledarskap, innovation, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarstagande. Studien använder en femgradig skala (1–5).

För ytterligare information, kontakta:

Alexander Widén, Senior Advisor, Reputation and Trust Analytics
+46 70 471 23 32
alexander.widen@reputationandtrust.com