Inspelning och bildsammanställning från evenemanget Reputation&Trust ” inom den offentliga förvaltningen

”Förhoppningsvis kommer betydelsen av öppenhet och dialog att förstås allt bättre”

Under vårt seminarium Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen på tisdagsmorgonen diskuterades betydelsen av säkerhet och interaktion för att bygga upp samhällsförtroendet. Inspelningen från evenemanget finns nu tillgänglig.

Resultaten från undersökningen Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen lyfter fram säkerhetens betydelse: nästan alla de tio organisationer inom den offentliga förvaltningen som rankas högst när det gäller anseende arbetar med medborgarnas säkerhet.

Det var försvarsministeriet som upplevde den största ökningen i anseende i undersökningen.

”Försvarsministeriet har alltid haft en stark ställning som en av säkerhetsgaranterna i vårt samhälle. Under de senaste åren har vi genomgått en snabb utveckling, där försvarets och säkerhetens betydelse i samhället har blivit allt tydligare. Försvarsministeriet har genom sin verksamhet och sin nyktra analys förtjänat sin ställning i denna situation”, konstaterade Stefan Wallin, seniorrådgivare vid Reputation and Trust Analytics och tidigare försvarsminister, under paneldiskussionen på seminariet Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen.

En organisation med gott rykte klarar kriser

Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen framhölls också vikten av interaktion för medborgarnas stöd för intressegrupper i allmänhet och särskilt för förtroende och stöd i krissituationer.

”Jag hoppas att betydelsen av öppenhet och dialog förstås allt bättre inom den offentliga förvaltningen. Ett tydligt språk är det mest underskattade verktyget inom den offentliga förvaltningen. Jag anser att vi måste arbeta för att uttrycka oss på ett begripligt sätt”, sade Susanna Niinivaara , kommunikationschef vid Digital- och befolkningsdatamyndigheten, under paneldiskussionen .

”Det finns en oro för vad som återstår för oss när artificiell intelligens å ena sidan automatiserar saker och å andra sidan fungerar som ett stöd. Det som alltid återstår för oss är interaktionen mellan människor, och även detta understryker vikten av interaktionsförmåga.”

Saska Saarikoski, ledarredaktör på Helsingin Sanomat, som deltog i paneldiskussionen, påminde om vikten av interaktion även i krissituationer.

”Varje organisation hamnar ibland i krissituationer. Det handlar om vad man gör när ett misstag har begåtts”, sammanfattade Saarikoski.

”På senare tid har vi sett många olika former av kriskommunikation. Jag skulle ge Kela beröm för sin aktiva kommunikation i krissituationen. Helsingfors universitet höll sig däremot tyst och besvarade inga frågor, medan Institutet för utrikespolitik lämnade felaktiga uppgifter, vilket är det värsta man kan göra i en kris.”

Saarikoski påminde också om att en organisation med gott rykte klarar kriser bättre.

”Då är situationen dålig om man hör talas om organisationen för första gången när man, så att säga, har hamnat i blåsväder.”

Centraliseringen av ministeriernas kommunikation väcker oro

Under paneldiskussionen togs även det förslag upp som nyligen varit föremål för nyhetsrapportering, nämligen att ministeriernas kommunikation skulle centraliseras till regeringskansliet. Stefan Wallin förhöll sig försiktigt till idén.

”Jag anser att varje ministerium har rätt att själv fastställa sin nyhetströskel. Detta är en ministerie-specifik fråga: ministeriets kommunikationsavdelning och ledning vet bäst vad man vill förmedla utåt. Jag skulle själv inte ha börjat rätta till något som inte är trasigt”, konstaterade Wallin.

Riitta Väkeväinen, kommunikationsentreprenör och tidigare kommunikationschef vid Centret för försörjningstrygghet, som deltog i paneldiskussionen, delade Wallins åsikt.

”Jag är orolig för att den sakliga kompetensen håller på att försvinna för långt bort. Ministerierna är fulla av experter som kommunikationsansvariga måste kunna hålla kontakt med”, konstaterade Väkeväinen.

”Det har även uttryckts oro för att kommunikationen kommer att börja styras politiskt om den koncentreras till regeringskansliet. Vi har fått försäkringar om att så inte kommer att ske, och det är bra. Det är dock i sig oroande att det väcker oro bland medborgarna.”

Bristande tolerans för meningsskiljaktigheter ökar risken för hybridpåverkan

ProComs verksamhetschef Jarno Forssell fortsatte efter paneldiskussionen att tala om vikten av interaktion i sitt eget anförande.

”Organisationerna inom den offentliga förvaltningen har genom sin verksamhet övertygat och nått ut till medborgarna. Det räcker inte att man till exempel sköter arbetet vid gränsen väl, utan man måste också kunna kommunicera detta, och för det behövs alla, såväl kommunikatörer som ledningen”, sade Forsell.

Under seminariets diskussioner framkom även en oro över att mätresultaten för riksdagen i undersökningen låg på en låg nivå. Saarikoski och Wallin funderade under paneldiskussionen över hur detta speglar det faktum att vi finländare har svårt att hantera meningsskiljaktigheter.

”Vi bör ha i åtanke att en bristande tolerans för meningsskiljaktigheter och den splittring som följer av detta gör oss sårbara för hybridpåverkan”, påminde Harri Leinikka, vd för Reputation and Trust Analytics, i slutet av evenemanget.

FinnHEMS läkarhelikoptertjänst utsågs till den mest ansedda organisationen inom den offentliga förvaltningen år 2025, med Gränsbevakningsverket på andra plats och räddningstjänsten på tredje plats. Undersökningsresultaten presenterades och analyserades vid seminariet av experterna Nina Laakso, Antti Pennala, Petteri Puska och Andrei Sergejeff från Reputation and Trust Analytics.

Se inspelningen: