Studien ”Reputation&Trust Defence 2025”: Natos anseende i Norge än i Finland och Sverige

NATO åtnjuter ett gott anseende allmänheten i Norge, men får endast måttliga betyg i Finland och Sverige. Finländare och svenskar har också betydligt mindre förtroende för militäralliansen än norrmännen och skulle vara mindre benägna att stödja den i en kris, enligt studien ”Reputation&Trust” som genomfördes i Sverige, Norge och Finland.

The Reputation&Trust Defence 2025 study assessed NATO’s reputation in Finland, Sweden, and Norway. Public ratings were collected on a scale from 1 to 5 and used to calculate average scores. These averages were interpreted as follows: excellent ≥ 4.00, good = 3.50–3.99, moderate = 3.00–3.49, poor < 3.00, and very poor <2.5.

Natos övergripande anseende som gott i Norge (genomsnittligt betyg: 3,59) och måttligt i både Finland (3,21) och Sverige (3,14). Bland de utvärderade anseende fick Nato sitt högsta betyg inom ledarskap i Norge (3,92), ekonomisk prestanda i Finland (3,35) och arbetsmiljö i Sverige (3,48). De svagaste områdena var den finansiella prestationen i Norge (3,25, måttlig) och Sverige (2,85, dålig) samt styrningen i Finland (2,96, dålig).

 

I studien undersöktes det allmänna anseende Nato bland finländare, svenskar och norrmän. Siffrorna i diagrammet har avrundats till två decimaler.

 

”Studien speglar troligen de historiska skillnaderna mellan de tre nordiska länderna. Norge har varit medlem i Nato sedan alliansens grundande 1949, och norrmännen har vant sig vid att se organisationen som en integrerad del av sin försvars- och säkerhetsinfrastruktur. Finland och Sverige, däremot, anslöt sig först nyligen till Nato efter en lång tradition av självständighet och alliansfrihet – faktorer som bidrar till att förklara den större skepsisen gentemot organisationen”, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

Betydande skillnader i viljan att stödja Nato i en kris

Förutom att mäta Natos anseende finländare, svenskar och norrmän utvärderade undersökningen ”Reputation&Trust Defence 2025” även allmänhetens förtroende för organisationen och viljan att stödja den i en kris. I Norge fick förtroendet betyget 3,84 (bra) och stödet i en kris 4,18 (utmärkt). Däremot var resultaten i Finland (förtroende: 3,18, stöd i en kris: 3,08) och Sverige (förtroende: 3,11, stöd i en kris: 3,07) betydligt lägre och låg inom det måttliga intervallet.

”Det är förståeligt att skillnaderna mellan den långvariga medlemmen och de två nya medlemmarna är betydande när det gäller dimensionerna ’Förtroende’ och ’Stöd i kris’. Dessa indikatorer speglar inte bara hur allmänheten uppfattar Nato, utan också vad människor är villiga att göra för att stödja organisationen”, förklarar Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

”Även om förtroendet för och stödet till Nato i krislägen är märkbart lägre i Finland och Sverige än i Norge, ligger de fortfarande på en måttlig nivå – vilket tyder på att en liten majoritet av finländarna och svenskarna faktiskt har förtroende för Nato och är villiga att stödja organisationen. Det ska bli intressant att se hur dessa attityder utvecklas över tid.”

Hur vi genomförde studien

Syftet med studien ”Reputation&Trust Defence 2025” var att undersöka Natos anseende förtroende. Dessutom undersöktes anseende allmänna anseende . Datainsamlingen för studien genomfördes med hjälp av en elektronisk enkät från den 24 februari till den 24 mars 2025 i Sverige, från den 26 februari till den 24 mars 2025 i Norge och från den 24 februari till den 17 mars 2025 i Finland (exklusive Åland).

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics forskningsmodell ”Reputation&Trust”, där organisationens anseende beräknas som ett genomsnitt av åtta olika dimensioner. Dessa områden är bolagsstyrning, finansiella resultat, ledarskap, innovation, dialog, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarstagande. I studien användes en femgradig bedömningsskala (1–5).

I studien ingick 3 162 svenskar, 2 427 norrmän och 3 037 finländare. Målgruppen utgjordes av medborgare i åldern 15–65 år. Urvalen viktades för att vara representativa för befolkningen i respektive land med avseende på kön, ålder och region.

För mer information:

Riku Ruokolahti, utvecklingschef, Reputation and Trust Analytics

riku.ruokolahti@t-media.fi +358 400 512 200

 

Liknande inlägg