Nordic Reputation&Trust Study: Medborgare i Finland, Sverige och Norge kritiska mot organisationer inom hälso- och sjukvårdssektorn

 

Reputation and Trust Analytics undersökning om anseende och förtroende för aktörer inom social- och hälso- och sjukvården, som genomfördes i tre nordiska länder, visar att svenskarna är särskilt kritiska mot organisationer som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster. Av de länder som ingick i undersökningen är det endast i Norge som både privata och offentliga vårdorganisationer uppnår ett måttligt anseende.

I studien ”Reputation&Trust” granskades anseendet hos totalt 65 vårdorganisationer i Finland, Sverige och Norge. Dessutom undersöktes det allmänna anseendet hos organisationer inom den privata och den offentliga sektorn separat.

Undersökningen genomfördes i dessa tre länder mellan mars och maj 2025, med totalt 6 648 finska, 3 827 svenska och 2 477 norska respondenter.

I Finland och Norge är det allmänna anseendet för privata vårdgivare högre än för de offentliga. I Norge uppnår båda en måttlig anseendegrad: den privata sektorns anseendebetyg är 3,38 och den offentliga sektorns 3,09. I Finland ligger den privata sektorns anseendebetyg på 3,23, vilket också är en måttlig nivå, medan den offentliga sektorns allmänna anseende är svagt, 2,70 på en skala från 1 till 5.

”Utifrån resultaten framgår det tydligt att den offentliga sektorn i Finland befinner sig i en särskilt svår situation”, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

Medborgarna är mest kritiska mot organisationer inom hälso- och sjukvårdssektorn i Sverige, där den offentliga sektorns allmänna anseende är något högre än den privata sektorns, men fortfarande ligger på en låg nivå. Den offentliga sektorns anseendebetyg i Sverige är 2,94 och den privata sektorns 2,86.

”Privata social- och hälsovårdstjänster har ett bättre rykte i Norge och Finland, medan svenskarna föredrar den offentliga sektorn. Svenskarna ser i allmänhet mer kritiskt på leverantörer av social- och hälsovårdstjänster än invånarna i grannländerna. Ledningen i alla tre länderna bör prioritera att förbättra styrning, arbetsmiljö och ledarskap för att stärka sitt rykte”, säger Peter Markström, seniorrådgivare på Reputation and Trust Analytics.

 

 

Den offentliga sektorn får låga betyg för ekonomi och ledarskap – den privata sektorn kritiseras för bristande öppenhet och insyn

Den offentliga sektorn får de lägsta betygen inom ledarskap och ekonomi i alla de nordiska länder som ingår i undersökningen.

”Det verkar som om medborgarna i alla tre länderna anser att den offentliga sektorn har en svag ekonomisk grund för sina tjänster och att den privata sektorn står starkare i detta avseende. Dessutom möter den offentliga sektorns ledning stark kritik från medborgarna i alla de länder som ingår i studien”, säger Ruokolahti.

”Inom den privata sektorn är medborgarna kritiska till organisationernas öppenhet, transparens och moraliska och etiska rätt att bedriva verksamhet, vilket återspeglas i styrningsdimensionens anseendebetyg. Även i Norge är styrning det svagaste området när det gäller den privata sektorns anseende, även om betyget ligger på en måttlig nivå.”
Bland de undersökta organisationerna har MIELI, en organisation för psykisk hälsa, det bästa anseendet i Finland, Mindler, som erbjuder psykologtjänster online, i Sverige och Folkehelseinstituttet, landets folkhälsoinstitut, i Norge.
”Det nya med onlinetjänster bidrar till deras högre anseende”, säger Peter Markström om Mindlers placering i Sverige.

Hur vi genomförde studien

Syftet med undersökningsomgången ”Nordic Social and Healthcare Organizations’ Reputation&Trust 2025” var att undersöka hur utvalda vårdorganisationer uppfattas av allmänheten. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en elektronisk enkät mellan den 14 mars och den 8 maj 2025.

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Reputation&Trust, där branschens anseendepoäng beräknas som ett genomsnitt av åtta olika dimensioner. Dimensionerna är organisatorisk styrning, finansiella resultat, ledarskap, innovation, dialog, produkter och tjänster, arbetsmiljö samt ansvarstagande. I studien användes en femgradig bedömningsskala (1–5).

Totalt deltog 6 648 finländare, 3 827 svenskar och 2 477 norrmän i undersökningen, där var och en bedömde social- och hälso- och sjukvårdsorganisationer i sitt eget land. Målgruppen bestod av norrmän, svenskar och finländare i åldern 15–65 år från hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att spegla varje lands befolkning vad gäller kön, ålder och bostadsort.

Ytterligare information:

Riku Ruokolahti, utvecklingschef, Reputation and Trust Analytics Oy
+358 400 512 200, riku.ruokolahti@reputationandtrust.com
Peter Markström, seniorrådgivare, Reputation and Trust Analytics Sweden AB
peter.markstrom@reputationandtrust.com