Nordic Reputation&Trust Study: Medborgare i Finland, Sverige och Norge är kritiska mot organisationer inom hälso- och sjukvårdssektorn

 

Reputation and Trust Analytics undersökning ”Reputation&Trust” om aktörer inom social- och hälso- och sjukvården, som genomfördes i tre nordiska länder, visar att svenskarna är särskilt kritiska mot organisationer som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster. Av de undersökta länderna är det endast i Norge som både privata och offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer uppnår en måttlig anseende .

I studien ”Reputation&Trust” undersöktes anseende sammanlagt 65 vårdorganisationer i Finland, Sverige och Norge. Dessutom granskades det allmänna anseende organisationer verksamma inom den privata och den offentliga sektorn var för sig.

Undersökningen genomfördes i dessa tre länder från mars till maj 2025, med totalt 6 648 finska, 3 827 svenska och 2 477 norska respondenter.

I Finland och Norge är det allmänna anseende privata vårdgivare högre än för de offentliga. I Norge uppnår båda en måttlig anseende: den privata sektorns anseende 3,38 och den offentliga sektorns 3,09. I Finland anseende den privata sektorns anseende 3,23, anseende också är en måttlig nivå, medan den offentliga sektorns allmänna anseende svagt, 2,70 på en skala från 1 till 5.

”Utifrån resultaten framgår det tydligt att den offentliga sektorn i Finland befinner sig i en särskilt svår situation”, säger Riku Ruokolahti, utvecklingschef på Reputation and Trust Analytics.

Medborgarna är mest kritiska mot organisationer inom hälso- och sjukvårdssektorn i Sverige, där den offentliga sektorns allmänna anseende något högre än den privata sektorns, men fortfarande ligger på en låg nivå. Den offentliga sektorns anseende i Sverige är 2,94 och den privata sektorns 2,86.

”Privata social- och hälsovårdstjänster har ett bättre anseende Norge och Finland, medan svenskarna föredrar den offentliga sektorn. Svenskarna ser i allmänhet mer kritiskt på leverantörer av social- och hälsovårdstjänster än invånarna i grannländerna. Ledningen i alla tre länderna bör prioritera att förbättra styrning, arbetsmiljö och ledarskap för anseende stärka sitt anseende”, säger Peter Markström, seniorrådgivare vid Reputation and Trust Analytics.

 

 

Den offentliga sektorn får låga betyg när det gäller ekonomi och ledarskap – den privata sektorn kritiseras för bristande öppenhet och insyn

Den offentliga sektorn får de lägsta betygen inom ledarskap och ekonomi i alla de undersökta nordiska länderna.

”Det verkar som om medborgarna i alla tre länderna anser att den offentliga sektorn har en svag ekonomisk grund för sina tjänster och att den privata sektorn står starkare i detta avseende. Dessutom utsätts ledningen inom den offentliga sektorn för hård kritik från medborgarna i alla de länder som ingår i studien”, säger Ruokolahti.

”Inom den privata sektorn är medborgarna kritiska till organisationernas öppenhet, transparens och moraliska och etiska berättigande att bedriva verksamhet, vilket återspeglas i anseende inom styrningsdimensionen. Även i Norge är styrning det svagaste området när det gäller den privata sektorns anseende, även om poängen där når en måttlig nivå.”
Bland de undersökta organisationerna har föreningen MIELI, en organisation för psykisk hälsa, det högsta anseende Finland, medan Mindler, som erbjuder psykologtjänster online, har det högsta anseende i Sverige och Folkehelseinstituttet, landets folkhälsoinstitut, har det högsta anseende i Norge.
”Det faktum att onlinetjänsterna är nya bidrar till deras högre anseende”, säger Peter Markström om Mindlers placering i Sverige.

Hur vi genomförde studien

Syftet med undersökningsomgången ”Nordic Social and Healthcare Organizations’ Reputation&Trust 2025” var att undersöka anseende utvalda vårdorganisationer anseende allmänheten. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en elektronisk enkät mellan den 14 mars och den 8 maj 2025.

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics forskningsmodell ”Reputation&Trust”, där branschens anseende beräknas som ett genomsnitt av åtta olika dimensioner. Dimensionerna är organisatorisk styrning, finansiella resultat, ledarskap, innovation, dialog, produkter och tjänster, arbetsmiljö samt ansvarstagande. I studien användes en femgradig bedömningsskala (1–5).

Totalt deltog 6 648 finländare, 3 827 svenskar och 2 477 norrmän i undersökningen, och var och en av dem bedömde social- och hälso- och sjukvårdsorganisationer som är verksamma i sitt eget land. Målgruppen bestod av norrmän, svenskar och finländare i åldern 15–65 år från hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att återspegla varje lands befolkning vad gäller kön, ålder och bostadsområde.

Ytterligare information:

Riku Ruokolahti, utvecklingschef, Reputation and Trust Analytics Oy
+358 400 512 200, riku.ruokolahti@reputationandtrust.com
Peter Markström, seniorrådgivare, Reputation and Trust Analytics Sweden AB
peter.markstrom@reputationandtrust.com