Riku Ruokolahti: Rykte, dataanalys och beslutsfattande
”Ursäkta, men är verkligen alla dessa anseende lika viktiga och betydelsefulla?”
anseende i sig räcker ännu inte som ett verktyg för beslutsfattande
I föregående kapitel betonades vikten anseende i ledarskapssammanhang. Syftet med kapitlet var att beskriva ledarskapets utmaningar och tillhörande lösningar genom en berättelse som man kan identifiera sig med. Man skulle kunna sammanfatta lärdomen på följande sätt: ett gemensamt mål kräver en gemensam lägesbild. Att befinna sig på samma karta skapar förutsättningar för att agera gemensamt.
I detta kapitel behandlar vi kortfattat dataanalysens roll i beslutsfattandet. Att vi befinner oss på samma karta säger nämligen inte nödvändigtvis vilken väg vi bör ta. anseende i sig räcker inte för att stödja beslutsfattandet. anseende uppmätta anseende bör man också ha en ganska detaljerad kunskap om dess mekanismer och genomslagskraft.
Men varför tar vi bara kort upp ett så intressant ämne? Jo, därför att vi nu befinner oss på ett område som ligger obehagligt nära kärnan i T-Medias verksamhet: mätningarnas exakta innehåll, dataanalys och tillhörande metoder. Dessa frågor kan vi inte behandla i en sådan här öppet tillgänglig dokumentation.
Vad betyder ”Evidence Based Reputation Advisory”?
Låt oss återvända anseende Jätti Yhtiö Oyj:s anseende . Den anseende modelleringen anseende företagets anseende är i sig mycket tydlig, och den ledde till en mycket intressant och öppen diskussion om orsaker och konsekvenser. Som en sammanfattning av den mångsidiga diskussionen fick gruppen omedelbart lust att fundera över hur varje ämnesområde syns i vår faktiska verksamhet, och å andra sidan, på vilka sätt informationen om varje ämne i vårt fall sprids till allmänheten. Hur kommunicerar vi alltså och hur uppfattas vi? Det är dock för tidigt att ta ställning till detta. Vore det inte först rimligt att få grepp om helheten och förstå vad som överhuvudtaget är betydelsefullt? Det handlar ju i praktiken om hela företagets verksamhet i det aktuella måttet, och diskussionen om det är inte särskilt fruktbar om man inte avgränsar den.
Ibland stöter man på situationer där någon räcker upp handen och frågar mitt i anseende inledande anseende :
Ursäkta, men är verkligen alla dessa anseende lika viktiga och betydelsefulla?
Svaret kan ungefär lyda så här:
Vi hade inte tänkt ta upp det här just nu, men du är på anseende med det allra viktigaste anseende . De olika faktorerna är verkligen inte lika viktiga eller betydelsefulla. Deras betydelse beror på branschens verksamhetsmiljö och din organisations nuvarande etiska grundsyn, affärskontexten samt de drivkrafter som påverkar dina intressenter. Till exempel ser ansvarsfullhet annorlunda ut för ett kalkbrott än för en kommunikationskonsult, och därför varierar ofta den aktuella reputationsdimensionens inverkan på organisationen ganska kraftigt. Och detsamma gäller alla anseende och alla organisationer. Vi återkommer strax till just er organisations specifika situation, så snart vi har tillgång till anseende egentliga anseende .
Jag sammanfattar det föregående. Man kan endast uppnå de förväntade fördelarna anseende genom att förstå exakt vad som utlöser dessa fördelar eller vad som hindrar dem från att realiseras. Svar på detta får man genom en forskningsmodell som tillämpar dataanalys. På så sätt skapas statistiskt underlag som stöd för riktad beslutsfattning. Hur mycket påverkar ansvarsfullhet efterfrågan? Har den större inverkan än exempelvis dialog eller arbetsgivarbild? Och så vidare. Dessa frågor är inte självklara. Man måste ha kunskap om dem, och i möjligaste mån måste man bygga upp statistiskt underlag för prioriteringarna, så att insatserna på ett tillförlitligt sätt kan riktas mot rätt saker och man kan få maximal nytta av de knappa resurserna. På så sätt kan ledarnas tid och resurser på ett smidigt och objektivt sätt styras mot de mest verkningsfulla frågorna. Detta är evidensbaserad anseende (Evidence Based Reputation Advisory).
Vi kan i detta sammanhang inte gå närmare in på dataanalys och forskningsmodeller, men det bör påpekas att det finns ganska effektiva lösningar på de beskrivna frågorna, som har visat sig fungera väl i det praktiska ledarskapet.
Riku Ruokolahti har skrivit en handbok om företags rykte och hur man hanterar det. Det avsnitt som publiceras här, anseende, dataanalys och beslutsfattande”, finns i handbokens andra del: anseende hanteringanseende ”.
[buttonanseende size=”btn-md” style=”btn-primary” target=””]Läs mer Reputation&Trust[/button] [button url=”anseende” size=”btn-md” style=”btn-secondary” target=””]Beställ handboken[/button]
