Personen håller en telefon i handen där knappsatsen för nödnummer är synlig. På telefonens skärm står det ”112 Nödnummer”.

Välfärdsområdenas anseende svagt – ändå använder invånarna gärna tjänsterna

I undersökningen Reputation&Trust om välfärdsområden, genomförd av T-Media, framgår det att Eloisa i Södra Savo är det välfärdsområde som har bäst rykte. Undersökningen kartlade alla 21 välfärdsområdens anseende stödet från intressenterna bland områdenas egna invånare.

T-Media undersökte välfärdsområdenas anseende i augusti 2024. Totalt deltog 4 371 personer i undersökningen. Det välfärdsområde som hade bäst anseende var Etelä-Savo, Eloisa. De välfärdsområden som uppvisade den största förbättringen i anseende jämfört med förra året var Kymenlaakso och Pohjois-Karjala.

– Välfärdsområdena är fast beslutna att stärka sitt anseende och förtroendet bland områdets invånare. Det är fantastiskt att se hur vissa välfärdsområden har lyckats uppnå så tydliga förbättringar i sina anseendebetyg, säger Nina Laakso, senior expert vid T-Media och ansvarig för undersökningen.

Genomsnittet för välfärdsområdenas anseende ligger på en låg nivå. Samtidigt finns det ett betydande statistiskt samband mellan välfärdsområdenas anseende och de boendes beteende och inställning gentemot välfärdsområdena.

 


Diagram som visar medelvärdena för välfärdsområdena utifrån omdömesbetygen inom olika delområden: förvaltning 2,82, ekonomi 2,35, ledning 2,52, innovationer 2,71, interaktion 2,65, produkter och tjänster 3,03, arbetsplats 2,88, ansvarsfullhet 2,96. Medelvärdet är 2,74.
Undersökningen Reputation&Trust för välfärdsområdena. I undersökningen kartlades anseende för samtliga 21 välfärdsområden bland anseende egna invånare. Reputation&Trust beräknades ett anseendebetyg på en skala från 1 till 5 för varje välfärdsområde. Siffrorna i diagrammet är medelvärden för de undersökta välfärdsområdena och de betyg de fått.

 


– anseende genomsnittliga anseende för välfärdsområdena anseende sjunkit jämfört med förra årets resultat. Samtidigt har dock anseende mellan dem minskat, och välfärdsområdena utgör nu en mer enhetlig helhet när man betraktar anseendebetygen, konstaterar Laakso.

Det var i fråga om arbetsgivarbilden inom välfärdsområdena som invånarnas omdömen förbättrades mest.

– Det här är en viktig och positiv utveckling, eftersom välfärdsregionerna kämpar med att få tag på arbetskraft, säger Laakso. Det är välfärdsregionen i Nordkarelen, Siun sote, som har förbättrat sin image som arbetsgivare mest.

anseende delområdena var det delområdena ekonomi och ledarskap som i genomsnitt sjönk mest.

– Vi har märkt att välfärdsområdenas anseende av hur frågor som rör området behandlas i lokala medier. Särskilt när det gäller sjunkande anseendebetyg ser man att lokala medier i stor utsträckning har rapporterat om den administrativa verksamheten och beslutsfattandet inom välfärdsområdet – och ofta ur ett ganska kritiskt perspektiv, bedömer Laakso.

anseende är det produkterna och tjänsterna som har störst inverkan på invånarnas inställning till välfärdsområdena. Den ekonomiska bilden har inte någon särskilt stor inverkan på invånarnas beteende.

– Den försämrade ekonomiska bilden har säkert också bidragit till att det totala genomsnittet i resultaten för välståndsområdena har sjunkit, säger Laakso.

 

Det är användningen av tjänsterna och det skattefinansierade stödet som får starkast stöd från invånarna

Välfärdsområdena, som ansvarar för organiseringen av social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänsten, inledde sin verksamhet i början av 2023. Dessa uppgifter har fram till dess varit kommunernas ansvar. Välfärdsområdenas egna invånare uppger i genomsnitt att de gärna använder välfärdsområdenas tjänster och stöder dem med skattemedel.

– Det här är ett positivt tecken för välfärdsområdena. Deras arbete och de tjänster de tillhandahåller uppskattas, säger Nina Laakso.

– När man betraktar åldersgrupperna är 45–54-åringarna den mest kritiska åldersgruppen. Denna åldersgrupp betalar också mest inkomstskatt och bidrar därmed väsentligt till finansieringen av välfärdsområdena. Det är 15–24-åringarna som ger välfärdsområdena de mest positiva omdömena, säger Antti Pennala, dataanalytiker på T-Media.

 

Så här undersöker vi

Syftet medReputation&Trust för välfärdsområdena var att kartlägga alla 21 välfärdsområdens anseende bland anseende . Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär i augusti 2024.

Organisationerna utvärderades med hjälp av T-Medias Reputation&Trust, där organisationens anseendepoäng beräknas som ett genomsnitt av åtta olika delområden. Delområdena är företagets styrning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplatsen samt ansvarsfullhet.

I undersökningen användes en femgradig bedömningsskala (1–5). 4 371 finländare deltog i undersökningen. Målgruppen för undersökningen var invånare i åldern 15–74 år i varje välfärdsområde.

 

Mer information:

Nina Laakso, seniorrådgivare, T-Media
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com

Antti Pennala, dataanalytiker, T-Media
+358 400 375 718
antti.pennala@reptrust-staging.fi-p.seravo.com

Liknande inlägg