Nina Laakso: Medborgarna kräver större öppenhet och bättre ledarskap i de finska idrottsorganisationernas verksamhet
Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust kartlades finländarnas uppfattningar och åsikter om viktiga idrottsorganisationer. anseende undersökta idrottsorganisationernas anseende mellan gott och dåligt, skriver Nina Laakso, seniorrådgivare på T-Media.
T-Median Reputation&Trust 2022-undersökningen av organisationsfältet genomfördes återigen i höst. Denna gång granskades även, i större utsträckning än tidigare, de finska idrottsorganisationernas förtroende och anseende bland allmänheten. Tre organisationer som täcker hela den finska idrotten valdes ut till undersökningen: Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Paralympiska Kommitté samt Finlands idrottsetiska centrum SUEK.
Av idrottsförbunden valdes de fem som erhöll mest statligt stöd under 2022 ut till undersökningsrundan: Finlands fotbollsförbund, Finlands gymnastikförbund, Finlands ishockeyförbund, Finlands innebandyförbund samt Finlands idrottsförbund.
De undersökta idrottsorganisationernas anseende mellan gott och dåligt, men ingen nådde upp till ett utmärkt anseende. Av de organisationer som omfattar hela idrottsområdet hade Paralympiska kommittén anseende gott anseende 3,65), SUEK ry ett måttligt anseende (3,26) och Olympiska kommittén anseende svagt anseende 2,90).
Idrottsförbundens anseende mellan bra och hyfsat. Det förbund som fick bäst betyg var Floorballförbundet (3,59). Våra analyser av idrottsorganisationerna bygger på över 1 600 validerade omdömen om organisationerna som lämnats av allmänheten.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. Resultaten från dataanalysen kompletterades med öppna svar.
Undersökningen visar att ansvarsfullhet och ledarskap har en betydande inverkan på allmänhetens attityder gentemot idrottsorganisationer. I våra undersökningar av näringslivet har vi också konstaterat att det ställs betydligt högre krav på aktörerna än tidigare, även inom områdena ansvarsfullhet och ledarskap. Under det senaste året har ansvarsfullhet på bred front klättrat upp bland de viktigaste områdena även i våra övriga undersökningar.
En granskning av idrottsförbundens resultat visar att de lägsta betygen ges inom områdena förnyelse och förvaltning. Effektanalyser visar att just dessa teman har stor inverkan på medborgarnas förtroende för idrottsförbunden. Detta innebär att en förändring av anseendet inom dessa områden har en betydande inverkan på intressenternas beteende.
En betydande del av finländarna ingår på ett eller annat sätt i idrottsgemenskapen – genom medlemskap i en idrottsförening eller någon annan roll. Idrottsledare måste inse att allmänhetens syn på idrottsorganisationernas anseende, och särskilt på öppenheten i förvaltningen samt förnyelsen av verksamheten, har stor inverkan på förtroendet. Detta är mycket relevant information för idrottsgemenskapen. Garantin för idrottens livskraft är att verksamheten åtnjuter förtroende, vilket i sin tur lockar motionärer och nya tävlingsidrottare samt ger stöd från deras närstående genom klubbavgifter och frivilligarbete.
anseende hos organisationer som täcker hela idrottsområdet anseende kraftigt
I Paralympiska kommitténs verksamhet kan idrotten sägas utgöra en stark värdegrund, vilket återspeglas i bilden av en ansvarsfull verksamhet. Detta bidrar till att Paralympiska kommittén åtnjuter ett gott anseende bland allmänheten.
Allmänheten anser att SUEK:s anseende ligger på en rimlig nivå. Av de öppna svaren i undersökningen framgår att nästan hälften ansåg att SUEK skulle kunna förbättra sitt anseende genom att öppna upp mer information om sin verksamhet, öka den öppna kommunikationen samt genomföra en mer transparent och aktiv interaktion. Vår dataanalys visar att öppenhet och interaktion i verksamheten har en betydande inverkan på SUEK.
Allmänheten anser att Olympiska kommitténs anseende är sämst. Särskilt när det gäller Olympiska kommittén ansågs ledning och förvaltning kräva omfattande förbättringar. Även arbetsgivarbilden kräver tydliga förbättringsåtgärder, eftersom den fick det näst sämsta betyget av alla anseendevärderingar.
Även om Olympiska kommitténs anseende på en låg nivå i undersökningen, kan man redan nu se att den nya verkställande direktören, som tillträdde i somras, har tagit tag i saken och skapat en tydligt mer aktiv och samhällsengagerad profil genom ett annorlunda ledarskap.
Idrottsorganisationerna måste i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende
Idrottsorganisationerna kommer år 2024 att övergå från finansiering genom lagen om fördelning av spelvinster till allmän statlig budgetfinansiering. Det finns därför välgrundade krav på ännu större öppenhet, insyn och ansvarsfullhet i verksamheten, samt på ett gott och kompetent ledarskap.
Verksamheten inom idrottsorganisationer kan mycket väl jämföras med exempelvis aktörer inom den statliga förvaltningen, som också finansieras med offentliga medel, och därför ställs mycket höga etiska och moraliska krav på deras ledning och på att deras verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt.
Som undersökningen visar måste idrottsorganisationerna i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende. Inom idrotten måste man inse att en mer öppen och transparent kommunikation om verksamheten bidrar till att öka allmänhetens förtroende för den egna verksamheten samt ger en starkare legitimitet för den offentligt finansierade verksamheten.
Så här undersöker vi
I undersökningsomgången Reputation&Trust för organisationer och förbund undersöktes finska organisationers anseende bland allmänheten. Bland idrottsorganisationerna valdes tre så kallade serviceorganisationer som täcker hela den finska idrotten samt fem idrottsförbund som 2022 erhöll mest statligt stöd.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 30 augusti och den 19 september 2022. Totalt deltog 3 496 finländare i undersökningen. Undersökningens målgrupp var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen med avseende på kön, ålder och bostadsområde. Den statistiska felmarginalen för hela materialet är högst cirka 0,XX procentenheter i båda riktningarna.
Mer information om undersökningen
Nina Laakso, seniorrådgivare, T-Media Oy
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Harri Leinikka, verkställande direktör, T-Media Oy
+358 40 505 5001
harri.leinikka@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Text: Nina Laakso
