De politiska partiernas anseende och förtroende vittnar om en kris i den samhälleliga dialogen
Reputation and Trust Analytics mätte våren 2026 för första gången de politiska partiernas anseende i Sverige och Finland. Studien ”Politiska partiers anseende och förtroende 2026” visar att den samhälleliga debatten har hamnat i en kris.
I studien ”Politiska partiers anseende och förtroende 2026” användes en metod som bygger på Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Reputation&Trust.
Reputation&Trust är en forskningsmodell som mäter uppfattningar om en organisation inom åtta delområden: förvaltning, ekonomi, ledning, innovationer, interaktion, demokratiskt ansvarstagande, arbetsplats och ansvarsfullhet.
”I studien om politiska partier mäter vi, som det åttonde delområdet, partiets demokratiska ansvarstagande, det vill säga människors uppfattning om hur partiet respekterar demokratins spelregler och den demokratiska processen samt hur uppriktigt partiet strävar efter att bygga ett bättre samhälle”, berättar modellens upphovsman och utvecklingsdirektör för Reputation and Trust Analytics, Riku Ruokolahti.
”Resultaten av studien handlar alltså inte om partiernas opinionssiffror, utan om deras anseende bland alla medborgare”, betonar Ruokolahti.
Partiernas anseende i Sverige
De stora partierna har bäst anseende i Sverige
Nästan alla svenska partiers anseende ligger på en låg nivå. Endast två partiers anseendebetyg överstiger gränsen för måttligt anseende: Moderaternas anseendebetyg är 3,05 och Socialdemokraternas 3,04.
Enligt forskningsmodellens femgradiga skala ligger en organisations anseende på en måttlig nivå om betyget ligger mellan 3,00 och 3,49, och på en svag nivå om anseendebetyget ligger mellan 2,50 och 2,99.
”Partiernas låga anseende tyder på att det politiska samtalsklimatet i landet har blivit överhettat. Samtalet har utvecklats så att partierna offentligt kritiserar andra partier istället för att tala om sina egna visioner. Det är svårt att bygga upp en vision om ett gemensamt samhälle och utmaningarna under den kommande valperioden när debatten framstår som så polariserad och visionslös”, konstaterar Stefan Wallin, senior rådgivare vid Reputation and Trust Analytics.
Partiernas anseende i Sverige
I Sverige har de två stora partierna de bästa anseendebetygen
Forskningsresultaten i Sverige pekar i samma riktning som i Finland.
”Nästan alla partiers anseende en låg nivå, och även de partier som når en rimlig nivå överskrider anseende rimligt anseende bara med knapp marginal: Moderaternas anseendevärde är 3,05 och socialdemokraternas 3,04. Det skiljer sig förstås från situationen i Finland, där två av landets största partier i Sverige har ett måttligt anseende”, konstaterar Riku Ruokolahti.
Sveriges näst största parti, Svenska Demokraterna – systerpartiet till Finlands Sanningspartiet – har ett anseendebetyg på 2,62.
I undersökningen ställdes, förutom frågor som mäter olika anseende , även frågor om respondenternas uppfattning om huruvida partiets existens är viktig. I Sverige ligger både Moderaterna och Socialdemokraterna på en god nivå i dessa bedömningar.
”I Finland låg dessa siffror för alla partier på en låg eller måttlig nivå.
”Bland svenskarna råder större enighet om att det är viktigt att det finns politiska partier”, konstaterar Stefan Wallin.
Partiernas genomsnittliga anseende ligger på en låg nivå
Genomsnittet för alla partiers anseende ligger på en låg nivå både i Sverige och Finland: 2,79 i Sverige och 2,83 i Finland.
”De låga resultaten har också en positiv sida ur ett demokratiskt perspektiv: det visar att medborgarna inte blint litar på de politiska beslutsfattarna och inte är rädda för att kritisera de partier som sitter vid makten”, konstaterar Stefan Wallin.
Så här genomförde vi studien
Syftet med studien ”Politiska partiers Reputation&Trust 2026” var att kartlägga hur de partier som är representerade i respektive lands parlament uppfattas bland svenska och finska medborgare. Datainsamlingen genomfördes via en webbundersökning mellan den 20 april och den 17 maj 2026.
Partierna utvärderades med hjälp av forskningsmodellen ”Politiska partiers Reputation&Trust” från Reputation and Trust Analytics, där en organisations anseendebetyg beräknas som ett genomsnitt av åtta delområden. Delområdena är organisationens styrning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, demokratiska förhållanden, arbetsmiljö och ansvarsfullhet. En femgradig bedömningsskala (1–5) användes.
I studien deltog 1 562 svenskar som lämnade sammanlagt 4 024 bedömningar av organisationer samt 2 543 finländare som lämnade sammanlagt 4 570 bedömningar av organisationer. Studiens målgrupp var medborgare i åldern 18–74 år på nationell nivå (i Finland exklusive Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen per parti utifrån kön, ålder, bostadsort och röstningsbeteende.
Felmarginalen för hela datamängden är i Sverige högst cirka 2,48 procentenheter och i Finland högst cirka 1,94 procentenheter i båda riktningarna.
För mer information
Riku Ruokolahti, Reputation and Trust Analytics, utvecklingschef
+358 400 512 200
riku.ruokolahti@reptrust.com
Antti Pennala, Reputation and Trust Analytics, chef för datateamet
+358 400 375 718
antti.pennala@reptrust.com
