Vertrauenslücke: Die Schweden vertrauen den Streitkräften fast doppelt so sehr wie der Migrationsbehörde

En ny studie från Reputation and Trust Analytics visar att allmänhetens förtroende för svenska myndigheter spretar kraftigt. Försvarsmakten toppar listan med 4,01 på en femgradig skala – nästan dubbelt så högt som Migrationsverkets 2,08.

Reputation and Trust Analytics har kartlagt förtroendet för tio av Sveriges största myndigheter. Resultaten visar en djup klyfta i hur medborgare ser på olika delar av statsförvaltningen. Försvarsmakten, Tullverket (3,84) och Polismyndigheten (3,64) ligger i topp, medan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen (2,33) och Statens institutionsstyrelse (2,50) får bottenplaceringar.

Kontrasten är tydlig: mellan Försvarsmaktens 4,01 och Migrationsverkets 2,08 skiljer nästan två enheter på en femgradig skala.

– När förtroendet sjunker under 2,5 är det inte längre bara en varningssignal, det blir ett reellt hinder för att nå ut med beslut, information och service, säger Alexander Widén, Senior Advisor på Reputation and Trust Analytics.

 

Minskande förtroende urholkar handlingskraften

Det genomsnittliga förtroendet för svenska myndigheter har försvagats något sedan i fjol – en indikation på minskat stöd från allmänheten. När anseendet faller följer förtroendet med, och det påverkar i sin tur medborgarnas vilja att betala skatt, lyssna till myndighetens information, söka jobb där, eller tala positivt om den.

– Förtroende är inte en mjuk fråga. Det är en avgörande faktor för resultat, även i offentlig sektor. Det påverkar medborgarnas vilja att samarbeta, deras acceptans för skattefinansiering, och myndigheternas förmåga att attrahera rätt kompetens, säger Alexander Widén.

Försvarsmakten – högst förtroende i en tid av osäkerhet

Försvarsmakten har landets högsta förtroendesiffror. Resultatet speglar både ett tydligt samhällsuppdrag och en starkare närvaro i det offentliga rummet.

– Att svenska folket har ett högt förtroende för Försvarsmakten och hur vi löser vårt uppdrag är avgörande, inte minst utifrån det mycket oroliga omvärldsläget vi har idag. Vi arbetar hårt för att skapa en bredare och större förståelse för Försvarsmakten genom att vara så öppna och transparenta som möjligt i vår kommunikation, och det här är ett bevis på att vi är på rätt väg. Allt vi gör, gör vi för frihetens skull och det är stärkande att det finns ett högt förtroende för det och för oss som myndighet, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Fredrik Peedu.

– Försvarsmakten har lyckats kombinera ett tydligt samhällsuppdrag med en ökad synlighet i en tid av osäkerhet. Nato-medlemskapet, internationella insatser och det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld har sannolikt förstärkt myndighetens legitimitet och förtroendekapital, liksom en konsekvent och tydlig kommunikation, säger Alexander Widén.

Tullverket – högt förtroende och högt anseende

Tullverket är den myndighet som uppnår näst högst förtroende. Kombinationen av högt anseende och hög trovärdighet gör att Tullverket står stadigt i en tid då många andra myndigheter möter skepsis.

– Tullverket uppfattas som handlingskraftigt och effektivt – från historiska narkotikabeslag till ökad medial synlighet. Ändå ligger förtroendet under Försvarsmaktens. Det oroliga omvärldsläget och försvarsuppdragets tyngd ger ett särskilt förtroendekapital, säger Alexander Widén.

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i botten

Migrationsverket placerar sig längst ned i mätningen. Myndigheten har länge arbetat i ett av de mest politiskt laddade sakområdena, vilket bidrar till en utmanande förtroendesituation.

– Migrationsverket har under många år verkat i ett av de mest polariserade sakområdena i svensk politik. Lågt förtroende här kan både spegla och förstärka politiska motsättningar – och försvåra myndighetens arbete, säger Alexander Widén.

Arbetsförmedlingen placerar sig näst längst ned i mätningen, endast före Migrationsverket. Det låga förtroendet kan delvis kopplas till en lång period av omorganisationer och otydlighet i myndighetens roll, samtidigt som arbetslösheten fortsatt är hög i flera grupper.

– Arbetsförmedlingen har under lång tid haft svårt att tydligt definiera sitt uppdrag och visa på konkreta resultat. När allmänheten inte upplever att myndigheten lyckas påverka arbetslösheten, påverkar det direkt förtroendet, säger Alexander Widén.

 

Über die Studie

Reputation and Trust Analytics untersucht, wie sich das Ansehen auf das Verhalten von Interessengruppen auswirkt. Ziel der Erhebung und Analyse von Reputation and Trust Analytics zu schwedischen Behörden im Jahr 2025 war es, das Vertrauen der Öffentlichkeit in die zentralen Behörden der schwedischen Staatsverwaltung sowie deren Wahrnehmung dieser Behörden zu untersuchen.

Die Datenerhebung erfolgte im Zeitraum vom 25. April bis zum 19. Mai 2025 mittels einer Online-Umfrage.

Insgesamt nahmen 2.155 Schweden an der Umfrage teil. Die Zielgruppe bestand aus Schweden im Alter von 15 bis 65 Jahren, wobei die Stichprobe hinsichtlich Geschlecht, Alter und Region landesweit repräsentativ war.

22 Behörden wurden anhand des Analysemodells von Reputation and Trust bewertet, bei dem die Reputationsbewertung einer Organisation als Durchschnitt aus acht verschiedenen Dimensionen berechnet wird. Dazu gehören Governance, finanzielle Leistung, Führung, Innovation, Interaktion, Produkte und Dienstleistungen, Arbeitsplatz sowie Verantwortungsbewusstsein. Die Studie verwendet eine fünfstufige Skala (1–5).

 

Für weitere Informationen wenden Sie sich bitte an:

Alexander Widén, Senior Advisor, Reputation and Trust Analytics
+46 70 471 23 32
alexander.widen@reputationandtrust.com