Harri Leinikka: Det lönar sig att bygga upp och följa upp sitt rykte hos flera intressegrupper
”Ett bra anseendehanteringsarbete involverar många intressenter”, betonar Harri Leinikka, vd för T-Media. Att undersöka ryktet bland viktiga intressenter, såsom allmänheten, beslutsfattare, media, investerare och potentiella medarbetare, bidrar till en helhetsinriktad hantering av ryktet.
Harri Leinikka påpekar att ett företag med gott rykte får mer engagerade medarbetare, billigare kapital, stöd från sina kunder och medverkan från olika aktörer i samhället. Därför är det viktigt att utveckla och följa upp företagets rykte på bred front bland många olika intressenter.
Att förstå anseende mellan olika intressegrupper är avgörande för att skapa en helhetsbild av organisationens anseende. Att till exempel jämföra de nuvarande medarbetarnas uppfattning om organisationens anseende med externa intressenters bild av organisationen kan avslöja interna styrkor och fenomen som annars är svåra att uppfatta.
”Om vi tittar på organisationens rykte bland potentiella medarbetare är det klokt att jämföra det med organisationens interna rykte. Genom att jämföra det externa och interna ryktet kan vi hitta värdefulla ledtrådar till de viktigaste utvecklingsområdena för ryktet. De fantastiska saker som fungerar bra inom organisationen har inte nödvändigtvis förmedlats till externa intressenter”, säger Leinikka.
”Det är lika meningsfullt att följa hur privata och institutionella investerare uppfattar företaget och att ta reda på vilka skillnader det finns i ryktet bland dessa intressegrupper. Organisationer som strävar efter tillväxt kan också mäta och jämföra sina potentiella och befintliga kunder. Detta leder ofta till genombrott i organisationens tillväxt och lönsamhet.”
Det är avgörande att förstå ryktets samhälleliga dimension
Det omgivande samhället, som omfattar riksdagsledamöter, tjänstemän, kommunala beslutsfattare samt media och medborgare, fastställer villkoren för organisationernas existens. Leinikka anser att just media, allmänheten och beslutsfattarna utgör en viktig treenighet när det gäller helhetsstyrning av anseendet.
”När en organisation övervakar sitt anseende på ett helhetsinriktat och omfattande sätt i samhället får den värdefull information om hur medborgarna upplever organisationen, hur journalisterna ser på den och hur politiska beslutsfattare förhåller sig till den”, säger Leinikka.
”Medierna skriver om frågor som väcker genklang hos allmänheten. Allmänhetens åsikter och önskemål återspeglas genom beslutsfattarna ända ner till lagstiftningen.”
Tydlighet och kontinuitet i forskningen bidrar till arbetet med att förvalta ryktet
När en organisation undersöker sitt anseende ur ett intressentperspektiv kan informationsmängden bli mycket stor. En stor engångsmängd data gör det svårare att hantera informationen och därmed att fatta beslut.
Då stöds ledningen av kompetens inom dataanalys samt tydliga och visuella forskningsmetoder. Det kan också vara till hjälp att inte genomföra en undersökning med flera intressentgrupper som en enda stor engångsinsats, utan som en kontinuerlig process där man tar en intressentgrupp i taget.
”Man kan prioritera intressenterna. De viktigaste intressenterna kan följas upp flera gånger om året. De mindre viktiga kan följas upp mer sällan, till och med vartannat år. Men det är viktigt att den egna rykteskartan uppdateras kontinuerligt så att man vet hur läget ser ut. Då blir det lättare att hantera ryktet.”
”Våra mest nöjda kunder följer upp sitt anseende hos många olika intressenter. De kan se skillnaden mellan externa och interna intressenter och utveckla sin verksamhet så att de skapar en mer balanserad och enhetlig image hos alla intressenter.”
[button url=”/intressentundersökningar/” size=”btn-md” style=”btn-primary” target=””]Läs mer om intressentundersökningar[/button] [buttonanseende size=”btn-md” style=”btn-secondary” target=””]Reputation&Trust[/button]
Text: Tuuli Pohjola
