Reputation&Trust: den offentliga sektorn behöver förmåga till förnyelse
Enligt Reputation&Trust inom den offentliga förvaltningen förväntar sig medborgarna att organisationer inom den offentliga sektorn ska kunna förnya sig. Det finns också en stor klyfta mellan den offentliga förvaltningen och företagen när det gäller uppfattningen om ledarskap. När det gäller ansvarsfullhet klarar sig den offentliga förvaltningen bättre än företagen.
Offentliga organisationers anseende undersöktes utifrån de åtta delområdena Reputation&Trust. Granskningen omfattade organisationernas öppenhet i förvaltningen, ekonomiska situation, ledarskap, förmåga till förnyelse, samverkan med intressenter, kostnadseffektivitet i tjänsterna, arbetsgivarskap och ansvarsfullhet.
6 843 finländare deltog i undersökningen. Resultaten jämfördes med föregående års undersökning av offentliga organisationers anseende och med en liknande undersökning som riktade sig till företag.
Den offentliga sektorn fick sämst betyg för sin förmåga att förnya sig. Det finns en tydlig klyfta mellan den offentliga förvaltningens och näringslivets förmåga till förnyelse: organisationer inom den offentliga förvaltningen får betyget 3,08 på en skala från ett till fem för sin förmåga till förnyelse, medan motsvarande betyg för företag är 3,48.
Den näst tydligaste skillnaden gäller uppfattningen om ledarskap, där den offentliga förvaltningen får betyget 3,17 och företagen 3,47. Siffrorna baseras på genomsnittet för standardiserade organisationsgrupper.
”Under året har allmänhetens uppfattning om den offentliga sektorns produkter och tjänster förbättrats mest. Trenden är positiv, eftersom vår dataanalys visar att de medborgare som upplever att offentligt finansierade organisationer levererar produkter och tjänster som är värda sitt pris är de som mest sannolikt stöder och litar på den offentliga sektorn”, sägerRiku Ruokolahti, utvecklingschef på T-Media.

Den offentliga förvaltningen ligger i framkant när det gäller uppfattningar om ansvarsfullhet
Organisationer inom den offentliga sektorn anses vara mer ansvarsfulla aktörer än företag. Betyget för den offentliga förvaltningens organisationer när det gäller ansvarsfullhet är 3,40, medan motsvarande siffra för företag är 3,25.
”Skillnaden i ansvarsfullhet har ökat jämfört med förra året. Företagens betyg har sjunkit, medan den offentliga förvaltningens betyg har förbättrats. Inom ekonomi är trenden den motsatta. Ekonomi är det enda området där organisationer inom den offentliga förvaltningen får sämre betyg än förra året”, fortsätter Ruokolahti.
Finländarna har stor respekt för säkerhetsmyndigheterna
Räddningstjänsten fick bäst resultat i undersökningen. Gränsbevakningsverket kom på andra plats och Olycksutredningscentralen på tredje plats. Räddningstjänsten fick betyget 3,93, Gränsbevakningsverket 3,81 och Olycksutredningscentralen 3,80 på en skala från ett till fem.
”Av de tio högst rankade organisationerna inom den offentliga förvaltningen är sex verksamma inom säkerhetsområdet. Dessa myndigheter presterar särskilt bra när det gäller produkter och tjänster samt ledarskap”, förklarar Ruokolahti resultaten.
”Det är också värt att notera att det inte fanns en enda organisation med mycket dåligt rykte inom den offentliga förvaltningen, medan det finns flera sådana inom näringslivet.”


Ytterligare information:
Riku Ruokolahti, utvecklingschef
riku.ruokolahti@reptrust-staging.fi-p.seravo.com, 0400 512 200
Harri Leinikka,verkställande direktör
harri.leinikka@reptrust-staging.fi-p.seravo.com, 040 505 5001
Datainsamlingen för undersökningen om den offentliga förvaltningens anseende genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 1 och 22 oktober 2019. 6 843 finländare deltog i undersökningen och lämnade sammanlagt 14 264 omdömen om olika organisationer. De bedömda organisationerna var huvudsakligen statliga myndigheter. Den statistiska felmarginalen för de dimensionsspecifika anseendebetygen är högst 0,03 enheter i varje riktning.
Resultaten har jämförts med en omfattande undersökning om företagsrykte, i vilken totalt 9 577 finländare deltog sommaren 2019. I båda undersökningarna var målgruppen finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalen har viktats för att vara representativa för befolkningen med avseende på kön, ålder och bostadsort.
