Reputation&Trust: den offentliga sektorn behöver bli mer förnyelsebenägen
Medborgarna förväntar sig att organisationer inom den offentliga sektorn ska kunna förnya sig, framgår det Reputation&Trust om den offentliga förvaltningen. Även när det gäller uppfattningen om ledarskapet är klyftan till företagen stor. När det gäller ansvarsfullhet klarar sig den offentliga förvaltningen bättre än företagen.
Offentliga organisationers anseende undersöktes utifrån de åtta delområdena Reputation&Trust. Granskningen omfattade organisationernas öppenhet i förvaltningen, ekonomiska situation, ledarskap, förmåga till förnyelse, samverkan med intressenter, kostnadseffektivitet i tjänsterna, arbetsgivarprofil och ansvarsfullhet.
6 843 finländare deltog i undersökningen. Resultaten jämfördes med föregående års undersökning om offentliga organisationers anseende och med en liknande undersökning som genomförts bland företag.
Den offentliga sektorn fick de sämsta betygen för sin förmåga till förnyelse. Det finns en tydlig klyfta mellan den offentliga förvaltningens och näringslivets förmåga till förnyelse: organisationer inom den offentliga förvaltningen får betyget 3,08 på en skala från 1 till 5 för sin förmåga till förnyelse, medan motsvarande betyg för företagen är 3,48.
Den näst tydligaste skillnaden gäller uppfattningarna om ledarskap, där den offentliga förvaltningen får betyget 3,17 och företagen 3,47. Siffrorna baseras på genomsnittet av resultaten från standardiserade organisationsgrupper.
”Under året har allmänhetens uppfattning om den offentliga sektorns produkter och tjänster förbättrats mest. Det är en positiv utveckling, eftersom vår dataanalys visar att de medborgare som upplever att offentligt finansierade organisationer levererar produkter och tjänster som är värda sitt pris är de som mest sannolikt stöder och litar på den offentliga sektorn”, sägerRiku Ruokolahti, utvecklingschef på T-Media.

Den offentliga förvaltningen ligger i framkant när det gäller uppfattningar om ansvarsfullhet
Organisationer inom den offentliga sektorn anses vara mer ansvarsfulla aktörer än företag. Betyget för den offentliga förvaltningens organisationer när det gäller ansvarsfullhet är 3,40, medan motsvarande siffra för företag är 3,25.
”Skillnaden i ansvarsfullhet har ökat jämfört med förra året. Företagens betyg har sjunkit, medan den offentliga förvaltningens betyg har förbättrats. När det gäller ekonomin är trenden den motsatta. Ekonomin är anseende enda anseende där organisationer inom den offentliga förvaltningen får sämre betyg än förra året”, fortsätter Ruokolahti.
Finländarna har stor respekt för säkerhetsmyndigheterna
Räddningstjänsterna klarade sig bäst i undersökningen. På andra plats kom Gränsbevakningsverket och på tredje plats Olycksutredningscentret. Räddningstjänsterna fick betyget 3,93, Gränsbevakningsverket 3,81 och Olycksutredningscentret 3,80 på en skala från ett till fem.
”Av de tio högst rankade organisationerna inom den offentliga förvaltningen är sex verksamma inom säkerhetsområdet. Dessa organisationer presterar särskilt bra när det gäller produkter och tjänster samt ledarskap”, förklarar Ruokolahti resultaten.
”Det är också värt att notera att det inte fanns en enda organisation med mycket dåligt rykte inom den offentliga förvaltningen; inom näringslivet finns det däremot flera sådana.”


Ytterligare information:
Riku Ruokolahti, utvecklingschef
riku.ruokolahti@reptrust-staging.fi-p.seravo.com, 0400 512 200
Harri Leinikka,verkställande direktör
harri.leinikka@reptrust-staging.fi-p.seravo.com, 040 505 5001
Datainsamlingen för undersökningen om den offentliga förvaltningens anseende genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 1 oktober och den 22 oktober 2019. I undersökningen deltog 6 843 finländare, som sammanlagt lämnade 14 264 omdömen om organisationer. De bedömda organisationerna var i huvudsak statliga myndigheter. Den statistiska felmarginalen för de dimensionsspecifika anseendebetygen är högst 0,03 enheter i varje riktning.
Resultaten har jämförts med en omfattande undersökning om företagsrykte, i vilken totalt 9 577 finländare deltog sommaren 2019. I båda undersökningarna var målgruppen finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalen har viktats så att de är representativa för befolkningen med avseende på kön, ålder och bostadsort.
