Undersökning: Skolan ger dåliga förutsättningar för val av yrke
Endast 15 procent av grundskoleeleverna och 17 procent av gymnasieeleverna vet med säkerhet vilket yrke de vill ha i framtiden. Den ökade osäkerheten och bristen på information märks särskilt i gymnasieelevernas popularitet för sabbatsår. En fjärdedel av gymnasieeleverna planerar att ta ett sabbatsår efter avslutade studier, visar den färska undersökningen Kun koulu loppuu.
Den främsta anledningen till att ta ett sabbatsår är att fundera över framtiden. 51 procent av dem som planerar att ta ett sabbatsår behöver mer tid för att fundera över sina val av vidareutbildning.
Det finns stora brister i gymnasieskolans inledande och studievägledande undervisning – endast 30 procent får tillräcklig vägledning när det gäller karriärval.
”I gymnasiet fokuserar studievägledningen på att främja studierna. Karriärvägledning blir aktuell först under sista året, vilket oundvikligen innebär att man är för sent ute. Man bör börja förbereda sig för valen tidigare och hela skolan bör involveras”, sägerLiisa Tenhunen-Ruotsalainen, chef på Ekonomisk informationsbyrån TAT.

Att vägleda ungdomar i val av yrke och utbildning är inte enbart skolans ansvar. Familjens och den närmaste omgivningens betydelse för dessa val har faktiskt ökat markant sedan förra året. Vänner och bekantas betydelse som informationskälla har stigit från 41 till 49 procent. Samtidigt har studievägledares och lärares betydelse som informationskällor till och med minskat något.
”Särskilt gymnasieflickor upplever gymnasiet som så stressande att drygt en tredjedel av dem inte orkar kasta sig in i pluggmaraton inför antagningsproven direkt efter studenten. Något bör göras för att samordna studentproven och universitetens antagningsprov samt för att effektivisera studievägledningen”, fortsätter Tenhunen-Ruotsalainen.
Enbart lönen motiverar inte ungdomar
Gymnasieelevernas förväntningar på arbetslivet präglas av motstridiga känslor inför arbetslivet. Man förväntar sig att arbetet ska spela en viktig roll i livet, och intressanta arbetsuppgifter anses vara betydligt viktigare än lönen. Å andra sidan väger de enorma utmaningarna i arbetslivet tungt. Ungdomarna är rädda för att inte komma in på arbetsmarknaden eller att göra fel val.
”Ungdomarnas förväntningar på arbetslivet präglas av en blandning av rädsla och nyfikenhet. Gymnasieeleverna ser på arbetslivet i ett mycket traditionellt ljus. Läkare, polis, pilot och jurist är de yrken som oftast nämns i spontana karriärplaner. Rädslan för att inte få jobb gör att ungdomarna fortfarande inte vågar fundera på annorlunda karriärval”, säger forskningschefenReeta Sutinenpå forskningsföretaget T-Media.
———————————
Drygt 7 700 ungdomar deltog i undersökningen ”När skolan tar slut”. Undersökningen genomfördes som en elektronisk enkät i februari 2016. Ungdomarna tillfrågades ingående om sina framtidsplaner, vidareutbildning och förväntningar på arbetslivet. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget T-Media på uppdrag av den ekonomiska informationsbyrån TAT.
Ladda ner sammanfattningen av undersökningenhär!
Ytterligare information:
Ekonomiska informationsbyrån TAT
Direktör Liisa Tenhunen-Ruotsalainen
tel. 040 545 2198
liisa.tenhunen-ruotsalainen(a)tat.fi
T-Media
Forskningschef Reeta Sutinen
tel. 040 511 9936
reeta.sutinen(a)t-media.fi
Försäljning av huvudrapporten samt bransch- och utbildningsinstitutsspecifika rapporter:
Ansvarig producent: Vesa Vilenius
tel. 050 560 8488
vesa.vilenius(a)t-media.fi
Publikationen ”Ungdomars drömmar” belyser ungdomars karriär- och utbildningsval utifrån ungdomsundersökningen ”När skolan tar slut 2016” samt experternas synpunkter.
